Sakta men säkert blir hältan allt mindre synlig men vi fortsätter att hålla oss till kopplet. Även då det inte är särskilt uppskattat av unge herrn som hellre hade skuttat fritt, stukning till trots. Men vi tar det i lugn och maklig takt för bästa och kortaste väg till vårt gemensamma mål – hopp och lek utan koppel!

En något retfull uppsyn...och vi har en något retfull situation. Mycket härjande och springande med bollen har resulterat i en stukning på höger framben och det är vila som gäller för Koi. En mindre rolig konsekvens från en av alla dessa bredsladdar i fritt spring med boll.





Men vila utomhus vet inte den här unge herrn vad det är. Trots mina vädjanden om att ta det lugnt och inte springa hej vilt – är som att prata för två döva öron. Just detta faktum att vi i snart en vecka enbart tagit kopplade och korta promenader innebär att Koi är energiladdad, lek- och träninglysten intill bristningsgräns.

Han kommer ständigt och lägger bollen i mitt knä och tittar med bedjande ögon om att jag ska leka och träna med honom. Igår började jag se en bättring och då fick han givetvis ett tokrus ute i trädgården tillsammans med Mac och efter det så blev det innevistelse för herrn och övervakade utevistelser i koppel...med ett stort hopp om snar bättring så vi åter kan härja fritt. En rejäl stukning kan resultera i ett månadslångt och drygt väntande på läkning under förutsättning att det stukade benet får en läkande viloperiod. Jag kan bara önska att det kommer gå fortare än så och jag vet att Koi håller med mig.

Åter till vardag och det är mycket av hopp och bus på vår skönhet. Våra träningskvällar är av varierande karaktär...ibland är det utmärkt fokus och ibland är det mest av allt annat än det som jag avsett vi skulle träna på. Men vi har åtminstone fått kläm på kommandot ”Stå”.

Ny utställning och ny titel för vår stiliga herre. Idag bar det av till Eslövs internationella och till domare Bertil Lundgren som tyckte domarna före honom hade haft rätt i omdömet om Koi. Idag blev vår stolthet svensk utställningchampion och BIM och med en fin kvalitetsbedömning. Han fick sällskap av Timja som också blev svensk utställningschampion idag och av Zanti som blev dagens BIR. Grattis till Er!



Dagens domare Bertil Lundgren flankerad av dagens BIR Zanti och BIM Koi.



Etta i dagens tikklass och BIR – Zanti. Tvåa och svensk champion – Timja.



Koi hade det inte lätt i dagens ringspring, flera barbetdamer i löp stod intresserade och tittade på och det var inte lätt att hålla fokus på matte när det fanns lockande skönheter utanför. Alma är en särskild favorit och idag fick vi också träffa mormor Axa, moster Ebba och Soya, men som vanligt var kameran inte i närheten men vad brydde Koi sig om det när han tuppade sig för alla sköna och väldoftande damer.

Hoppa upp på stora stenar är kul...och Mac har ju sen tidigt fått belöning var gång han bemästrar en stor sten. En vana som också Koi snabbt anammade. Så nu är det svårt att passera en stor sten utan att de båda ska visa sina färdigheter som bergsklättrare och för att samsas på stenens topp. Fyra bedjande ögon inväntar en matte som famlar bland en prasslande påses innehåll...