En Glad Påsk önskar vi och hoppas på god mat, mycket ledighet och framförallt lite varmare och soligare vårväder så våra skogsturer kan bli långa och i barmark.

Pälsvård har vi haft en del av nu när han skulle ställas ut. Tovorna på benen skulle borstas bort och övrig päls kardas igenom innan han klev i badet. Koi är ju inte klippt någon gång ännu förutom att jag putsat vid ögon, öron, haka, armveck, ljumskar, svansens undersida och runt de ädlare delarna, men där återstår en hel del päls att gå igenom. Han har hållt sig rätt tovfri tidigare och det är först de tre senaste månaderna som pälsen på benen börjat att tova sig, man kan säga att tovorna kom med snön. På kroppen är det fortfarande lätthanterligt. Valppälsen är ett skäl till att det tovar då hårstråna är mjuka och tunna och lättare tvinnar ihop. Det sägs att det blir enklare med pälsvården när valppälsen är helt borta och den lite mer strävare vuxenpälsen har infunnit sig så det får vi väl hoppas på. När Koi var genomborstad så såg han ut som en enormt fluffig nallebjörn och jag undrade oroligt om jag skulle återfå den mer normala proportionen på Koi efter badet. Så för att visa kommer här två bilder som visar före och efter badet.

Igår var det så dags igen för utställning. Denna gången bar det av till Malmö. Lite längre bilresa och Koi som inte är förtjust i bilåkande fick sällskap av Mac som åkte med ner men stannade kvar i staden medan vi åkte vidare till utställningsplatsen i Malmö Arena. Massor av hundar och massor av människor och tre Barbeter. Gissa om Koi blev glad att se och hälsa på två stycken nätta och stiliga damer. Det var de med Koi jämngamla tikarna Alma och Timja som blev föremål för all hans gunst. Det blev så mycket så han högljutt protesterade när han inte kom nära nog. Vilken Barbetlycka! Härligt att se dessa hundar och jag kan inte upphöra att förvånas över hur postiv och glad denna ras är och hur social och anpassningbar den är till nya situationer. Det var vår första tur i juniorklass och han fick ett Excellent. Fröken Timja blev dagens rosettbärare med Excellent och ck. Danska fröken Alma var med som åskådare men lika söt och glad för det. Vi hälsar ett Grattis till Timja och tackar de bägge kullsystrarna för dagens uppskattade Barbetdate.


Alma – får ständiga och kärvänliga nosduttar av Koi.


Timja luktar så gott. Här kan jag stanna lite till.


Alma och hennes matte har bara ögon för varandra men Koi vill gärna vara med…


Vår älskade Koirufs som efter dagens varv och mycket väntan välförtjänt belönades med dagens nyinköpta märgben.

Idag hälsar vi ett jättegrattis till systrarna Cora, Corrie och Bella och så förstås till Koi som föddes i elfte timmen och i morgon skickar vi ytterligare jättegrattis till bröderna Buster och Higgins. För i Clydekullen kan vi med rätta fira i dagarna två. En jättehälsning går också till mamma Tova och pappa Clyde. Dagen till ära är det också vårdagjämning men det är lite svårt att tro nu när snön åter igen faller tungt. Men födelsedagsKoi älskar ju sina tokrundor i snön så snöfallet var väl också en slags hyllning till hans stora dag.

Idag var det full fart både i vindstyrka och i Koi. En minusgrad men fortfarande ishavsvindar som gör att det känns som -30. Det knakar i träden och det blåser ner grenar så vi fick välja den asfalterade gångvägen istället för skogen idag. Detta ystra väder smittar av sig på en yster Koi som tycks njuta i dessa dånande och iskalla vindbyar. Jag hoppas på att vintern blåser bort så att våren kan kliva in.

Barbetläge – den där typiska liggställningen som Barbeter gärna intar i viloläge. Ett viloläge som jag för övrigt ofta hittar Koi i. Jag tror att det är ett sätt att svalka sig när det nu är en så pälsrik ras. I vilket fall brukar han ligga på golvet fläka sig då han vet att det inte är tillåtet att hoppa upp i sängen och speciellt inte för husse. För min del hade jag inte haft så stora invändningar egentligen men när han varit ute och grävt i mullvadshögarna är det inte speciellt kul med en lerig hund i sängkläderna…så det var tur att det hade snöat idag. Jag hittade honom nämligen i sängen när jag hade plockat undan frukosten. Bilderna nedan är Barbetläge i november 2012 och i juli 2012 när den lille Koi inte hunnit bli så stor. När man ser på bilderna så syns hans goda tillväxt mycket väl. Och ju äldre man blir desto mer kräsen blir man ju...

Ljuset och solen är här men det är fortfarande ishavsvindar, men väl påbyltad så är det riktigt skönt. Hundarna våra har inte dem problemen och kanar glatt omkring på den kvarstående snön som nu blivit till ren blank is. Men det börjar ändå vädras vår och snödropparna bugar försiktigt i vårsolen och jag hoppas på varmare grader och isfria långpromenader.

Nordskånska Kennelklubben hade sin årliga valputställning i helgen och Koi och jag var där. Jag var lite orolig för hur unge herrn skulle vara i så många andra hundars sällskap. Den senaste tiden på vår klickerkurs så har han ju högljutt pratat en hel del och haft svårt att sitta still. Men igår så sa han knappt ett knyst. Koi studerade intresserat alla hundar, högljudda barn och knastrande högtalare men utan att avge ett enda skall. Duktig Barbet och det blev en BIR rosett med hederspris och en jättebelöning för ett exemplariskt uppförande under dagen. Lite svårt att stå still och han satte sig ner vid några tillfällen, studsade lite väl mycket under språngmarschen men med rätta glimten i ögat som blev till en positiv visningskommentar i dagens protokoll. Härlig mentalitet och en himla skön inställning har han våran Koi. Det var en rufsig, trött och stolt unghund med en likadan matte som somnade tidigt igår.