Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Barbet Français

Barbet Coccolina

In memoriam Coccolina 2020


2020 är på många sätt ett prövningens år. Det är också året då vi tog ett sista farväl av våran Mac. Många långa mil söderut hamnar vi i Frankrike där en god vän delat hundlivets många år och tagit adjö av två älskade vänner och följeslagare. Vi har sagt ett fridens farväl till charmören Guy-Guy därefter till vår kärvänliga lilla Big Mac och nu färdas de tre orden till godhetens Coccolina.


Jag har, tar del av och möter dagligen arvet från Coccolina och hennes livsgärning. Koi Olsson och Neo Mahler har sina olikheter men här finns också likheter och gemensamma nämnare. Tittar jag i stamtavlan finner jag namnet Ermengarda aka Coccolina som Kois farmor och som Neos farfars mor och mormors farmor.

Barbet Coccolina och hennes historia lärde jag först känna genom omsorgsfullt nedtecknade och beskrivande meningar. Hon kom från Italien och namnet Coccolina är ett italienskt ord som betyder kelig och kramgod. Några år senare kom så också tillfället som ledde till en träff i verkliga livet. Ett möte som bjöd på möjligheten att bilda mig en egen uppfattning.

Coccolina må ha varit den till storlek minsta av denna barbetflockens mödrar men hon var onekligen den allra största som en sansad och säker individ i flockens samling. I sin balanserade karaktär och vis av ålder utstrålade hon lugn och trygghet till hemmaflockens härliga dynamik. En högst inbjudande och livfull positivitet formad av flera barbeter i härligt samspel och över olika åldrar. En skön, trygg och kelig Coccolina är och förblir en kär minnesbild som jag bär med mig och med ett leende också gärna plockar fram.

En liten rustik smidig och observant barbet av stor och vänlig karaktär ägandes ett namn som tryckts i mången barbets stamtavla i flera länder. Nu sällar sig barbet Coccolina till en svunnen generation som bringar avtryck i nutida liv men också i data till givande svar för framtidens frågor och val.

I stunder av sorg, tomhet och saknad söker vi också en meningens röst. Likt den som säger oss att glädjas åt allt det som vännen gav och generöst fortsätter att ge. Kära minnen består och ett arv lever vidare i nya generationer.

Crowded2017_520
Coccolina och Neo Mahler på språng
Coccolina och Neo Mahler 2017
Barbet Coccolina aka Ermengarda
Ermengarda aka Coccolina. A name written in many barbet pedigrees in several countries. An beautiful echo of the past to inform today and no matter which uncertain way we choose to go forward – she will continue to serve the future.

Memories and hearts
Comments

Upplysande typer

Pudel avbildad i The Dog Book, 1909.
Stor och ståtlig kungspudel, foto lånat ur The Dog Book (1909) författad av James Watson.

Barbet Pataveau, 1891.
Barbet Pataveau, här illustrerad av Paul Mahler i Les races françaises de chiens d’arret (1891).

Barbet Moustache, äg. Cuvelier, 1904.
Barbet Moustache, 1904.

Barbet Sangria, 1995
Barbet Poppenspaler’s Sangria, 1995.

Ulysse_ef_520
Barbet Ulysse di Barbochos Reiau de Prouvenco, son till Sangria ovan, har inte ett spår av pudel i sin stamtavla och som därför blev föremål för heta diskussioner då att han nekades att reproducera just av samma skäl hos dem styrande som förespråkade en helt nydanad pudeltyp - barbet moderne.



Bilder kan förmedlande tydligt beskriva och lära ögat att skilja en rastyp från en annan. Griffontypen står till sin exteriör, funktion och sitt rörelsemönster i skarp kontrast till den mer högresta och eleganta pudeln och för all del också till den mindre men mer satta spanska vattenhunden.

Emmanuel Boulet (1840-1897) är upphovsman till den idag utdöda rasen griffon boulet. En välbärgad och jaktintresserad herre som visade på stor passion och engagemang för sina jakthundar av griffontyp. Egentligen ville monsieur Boulet inte skapa en ny ras utan istället fortsatt försöka bevara men förbättra exteriör och jaktegenskap hos griffon d’arrêt français à poils longs, vilken dessutom delar ett nära släktskap med barbet.

Emmanuel Boulet och hans Boulet Griffon
Club du Griffon Boulet, Paris 1905.
Marco, ägare Emmanuel Boulet.

Marco var av griffontyp och dessutom den rashund som kom att bli den allra första att skrivas in i LOF (Livre des origines françaises), den franska kennelklubbens stambok. Idag står Marcos uppstoppade kvarleva närmast bortglömd och förpassad till dammets hyllplan och lagerarkiv på ett museum i Emmanuel Boulets födelseort Elbeuf, Frankrike.


Förvisso på holländska men med hjälp av google translate blir översättningen fullt förståelig. Här är länken till en välskriven och intressant artikel om just Emmanuel Boulet författad av Ria Hörter.




NatK&mom_72
Svårigheter kan överbryggas. Här är sitter nutidens ättlingar till barbet Sangria och Ulysse. Nat K till vänster och hans mor Iabada till höger.

Vid rara tillfällen kan man i dagens barbet, dess senare och luddigt märkliga rasmix till trots, återfinna och se dokumenterat bevislig typ och drag av ett förbisett, snart förlorat, men ursprungligt arv. I kunskap, engagemang och omsorg hos uppriktiga införstådda uppfödare och hundägare bor möjligheten att bevara och åtminstone försöka att öppna framtidens dörr också för en utrotningshotad specifik rashund.
Comments

Just saying...

Barbet Koi with a banana in good grip

Here is one site with facts
and another one

Comments

Den medvetna lögnen är den värsta lögnen

Barbet och Krausli - två olika raser skiss Leendert Bosman

Rasstandard barbet svensk översättning före och efter 2017


Jag blir bekymrad när jag ser hur barbetvärlden försöker rättfärdiga sina egna halvsanningar genom att skylla på andra. Som när man tydligt väljer att undanhålla information och därmed försöka försvara eget arbete genom att lägga allt ansvar på någon annan.


Att undanhålla eller ändra nödvändig information är inget annat än ett uselt arbete som också resulterar i svåra konsekvenser som t ex vanföreställningar som leder till växande nya problem. Ju längre lögnen ges utrymme att växa och härska desto större blir också skadan den åsamkar. Att skapa en verklighet byggd på myt och lögn är i långa loppet ohållbart just därför att sanningen är som solen. Himlen kan vara dystert molngrå eller helt nattsvart men likväl, solen finns ständigt närvarande. Natt blir till dag och efter regn kommer sol.

Sanningen är trygg och stabil, solid och vattentålig. Sanningen räds inte ljuset och står sig stadigt väl mot både halvsanningar och lögner. Sanningens ständigt brinnande låga lyser väg och bygger alltid på individens eget ansvar om att vara genuint uppriktig.

Halvsanningar och lögner i barbetvärlden borde hanterats allaredan då de först uppdagades…ju längre lögnen tillåts styra desto trassligare blir konsekvensen för såväl hund som människa. Vi bär alla ett ansvar men det allra tyngsta vilar hos dem som officiellt säger sig vara bäst rustade för att organiserat förvalta och värna rashunden.

Må denna lögnens bubbla snart brisera emedan tid finns att reparera. Ett instabilt system som kraschat behöver också åtgärdas innan dess att vi trycker på knappen för en välbehövlig omstart.

Sol invictus sol och sanning är oövervinnerlig
Comments

Resignera eller fortsätta informera?

Knowledge and education can preserve the Barbet


Att tampas med stora elefanter kan få dem allra flesta av oss att ge upp vid blotta tanken. Spontana glättiga eller elaka tillrop utan förankring är lätt att slänga ur sig men att presentera och argumentera för verifierade faktauppgifter kräver sin tid och kunskap och inte minst ett aldrig sinande tålamod.

Tillrättalagda samtal intresserar mig inte. Jag efterlyser det levande och äkta. Ibland kanske också det yviga och svåra samtalet som vågar ta svängar utanför sina allt för strikta ramar. Ett verklighetsförankrat samtal som kan få oss att aktivt lyssna, att växla upp och med nyvunnen insikt också kunna bredda synen på vår tillvaro. Ramar ska väl rimligtvis anpassas till den verklighet som regleras av dem och inte tvärsom.

Det som bekymrar mig allra mest är att när jag försöker föra kunskapsbristen till ytan snabbt blir avvisad med svaret om att rasen barbet skiljer sig inte nämnvärt från hur det ser ut inom andra hundraser. Jag kan inte tala för hur det ser ut inom andra raser men jag hoppas innerligt att det inte är så jämmerligt illa ställt som i den massiva faktaignorans som ännu, dunkelt men glättigt, fortsätter att trassla till det inom barbetvärlden.

Vi har alla ett ansvar. Är det dags att med fast hand greppa inte bara kopplet utan också koppla greppet om vårt ansvar?
Comments

M.DAVIDSON


Hundrasen Barbet illustrerad av M Davidson
Davidsons teckning här ovan av rasen barbet ersattes tidigt 2017 med en helt annan bild. En leende hundkarikatyr som idag återfinns på omslaget till rasens senast publicerade standard.


Om jag hade haft möjlighet så hade jag inte tvekat. Jag hade med stor nyfikenhet styrt kosan mot Sollentuna för att med gott om tid besöka SKK och deras välfyllda museum. Allra helst just nu, oktober 2019, då det enligt SKKs hemsida öppnar en temporär specialutställning där museet visar ett urval av systrarna Davidsons många teckningar av rashundar.

De idag framlidna tvillingsystrarna Davidson, Marion och Margaret, har produktivt illustrerat och fotograferat mycket och många för olika syften. På uppdrag från Nordisk Kennel Union tecknade systrarna bilder av flertalet erkända rashundar och en del av dessa teckningar pryder eller har prytt flera av SKKs publicerade rasstandarder. Tillsammans tecknade systrarna i detta uppdrag runt 2000 bilder under en femårs-period. Med många hundraser och flera teckningar av samma ras så finns det uppenbarligen ett omfattande bildarkiv. Bildurvalet för denna utställning kan således inte ha varit en lätt uppgift. Det är illustrationer som tål att studeras närmare då de begåvade systrarna tecknade talangfullt och verklighetstroget med stor känsla för detaljer. Ett intressant stycke historia. Är du intresserad? Ta då det sällsynta tillfället och möjligheten väl i akt för att beskåda delar av denna gedigna konstskatt. Själv hoppas jag att bilderna en dag kan komma samlas i en beständig och långlivad bok för allas vår möjlighet att djupdyka bland illustrerade rashundar som tecknats i blyerts och där båda systrarna signerade med en och samma signatur;
M.DAVIDSON.

M.Davidson koala och kokaburra i akvarell
Som verksamma i Australien intresserade sig systrarna också för naturens vildvuxna flora och fauna som de återger i vackra akvareller. De var dessutom flitiga fotografer som knäppte många bilder med objektivet riktat mot Sydneys aktiva och flytande hamnliv. Bilden ovan är en skärmdump från internet som visar två av systrarnas mångtaliga akvareller.
Comments

In A Barb[i]et World

Barbet ett wildcard i rashundsvärlden?


All in here is upside down! We make up rules in how breeders shall breed but we don’t know the facts behind the breed, his heritage and his today’s actual status. Shouldn’t we first get to know the breed and then discuss how to best support and guide around him?

It is quite obvious that most people do not know about the mess created around this breed and which kept on going and growing for many years because responsible in a organized dog world did not bother do their job, to check their sources, to study and learn about the breed in which we discuss. Still to this very day Breed Clubs do not explain nor mediate about his divided history which they are a big part of and probably the main reason to why they choose to totally ignore it. What is left of the old type can’t afford to be disregarded much longer because it will be totally lost in our ignorance to face facts and in crosses of whatever.

A organized dog world seems uninterested to care, study and learn and even less to take responsibility. We have been offered help by experts in how to manage this most complicated situation - but most breeders were not interested to invest in a breed we don’t know much about but which still can produce cute pups for good money.

Stupidity will not help a breed but knowledge and education can! Is it time for a Barbet World to open the door to balance and invite reality?
Comments