Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Griffon Barbet

Hävdat men bortom allt ansvar!

Courage_F72_17_520
Oljemålning på canvas som i dag hänger för allmän visning på museet Louvren, Paris och 1830 signerad av romantikens franska målare, Eugéne Delacroix (1798-1863). Liberty leading the people!


SKKs avgående ordförande för innevarande år påpekar vikten av samling i sin sista ledare i organisationens medlemstidning Hundsport nr 6, 2023.

Ordförande Thomas Uneholt lyfter frågan om den stora fördelen av samarbete kring det som förenar oss i svenska kennelklubben. Hunden.
Samarbete och inte minst kring fakta är ett särdeles viktigt ämne som jag uppskattar men också något jag obönhörligt efterlyst i 11 år! Hur gör jag och alla andra som vill hörsammas för att dela vår erfarenhet till allas vår förmån?
Om ingen varken lyssnar eller vill samarbeta är det förstås stört omöjligt att åstadkomma hållbara förändringar!

Uneholt berättar också om hur hundvärldens internationella centralorganisation, FCI, (Federal Canine International) demokratiskt röstat och beslutat för att alla våra nuvarande godkända och registrerade rasers så kallade ”hemländer” fortsatt ska vara allenarådande i frågor som rör specifika hundrasers historik, nutid och framtid. I tidskriften redovisades att 63 länder har röstat för förslaget och endast 9 länder emot. Hur Sverige ställde sig i denna högst avgörande fråga och i den gemensamma omröstningen framgick inte.

Med mina nu dryga elva års ledsamma erfarenhet av att följa hur makten skoningslöst kör över verifierbara fakta, inte bara förvånas jag utan räds det redovisade valresultatet. HALLÅ!!! Nog borde vi istället kunna presentera allmänheten fakta som en gemensam grund för samarbete och handlingskraftiga beslut? Inte är det väl så illa att vi tillåter enskilda länder och dess uppfattning stå oemotsagda för att enväldigt bestämma riktning för våra rashundar i all uppenbar faktabrist? Med dagens facit har hundvärldens rutiner visat sig vara mer än lovligt bristfälliga och i vissa fall fullständigt felaktiga!

Vem bryr om att med omsorg faktagranska just för att förvalta och värna rashundens historik och nutid? Den svenska rasklubben för barbet som offentligt hävdar sin långa erfarenhet i bred kompetens och som berömmer sin djupdykande specialkunskap har likväl upprepat duckat mina egna behöriga och obesvarade frågor. En anledning till varför jag vände mig till SKK för ett klargörande svar. Då duckade också dem och hänvisar mig åter till rasklubben som i sin tur skyller på såväl SKK som hundrasens hemland. Jag hamnar i
Moment 22, ett förfarande utom resultat, där alla skyller på alla!
Men kära nån, om ingen har eller kan redovisa historik och insamlad data, saknas uppenbarligen ett grundligt underlag för såväl handling som beslut. Okunskap som i sin tur oansvarigt vilseleder istället för att faktabaserat vägleda och utbilda!

Att förvanska viktiga delar av kända fakta enbart för att gynna sina egna syften utan att ens skänka minsta tanke till konsekvenser för såväl rashund som människa är ett synnerligen allvarligt fel. Lika illavarslande är en ogenomtänkt handling som missgynnar en specifik hundras. Ett förhastat och tanklöst beslut gynnar varken ett övergripande FCI, det egna landets kennelklubb eller dess rasklubb.
Finns det överhuvudtaget någon oberoende källgranskning som med god kännedom analyserar och validerar all spridd information kring en specifik rashund? Information som organisation så stolt konstaterar och upprepat ivrigt både marknads- och medieför.

Jag förstår att drabbade vilseledda och illa berörda av hundvärldens konsekvenser också kräver en ändring. Konsekvenserna, som jag ensam tvingats stångas med, trots utlovade löften från SKK om både stöd och trygghet är fortfarande, i numera för mig väl känd medvetenhet, ännu dolda. Vad händer om hundorganisation och dess egna regelverk fullkomligt kör över all verifierbar fakta i syfte att enbart gynna mänsklig girighet? Är det så att kennelklubbar och dess blinda tro på sin egen förträfflighet blivit viktigare än att grundligt studera, lära och utbilda sina medlemmar för att därmed omsorgsfullt värna såväl rashund som människa? Med min erfarenhet är jag mer än medveten om svaret vad gäller hundrasen barbet.

Kära läsare och med min förhoppning om att Ni som aningslöst kallar er vägledare, också beslutar Er för att ta nödvändig tid för reflektion och eftertanke!
Vi behöver en gemensam faktagrund och faktabaserad vägledning så att alla ges samma uppriktiga möjlighet till att bilda sig sin alldeles egna uppfattning inför val och beslut. Det finns en värdefull vinst med att dela kunskap som lär oss att effektivt skilja innehållslösa agnar från det av näring väl fyllda vetet! Så länge den organiserade hundvärlden bortser från fakta utan att ens förmå sig till att skämmas, då skäms åtminstone jag å deras vägnar, över trams och osakliga argument som tar beslut för oss alla. Inte undra på att helt andra myndigheter inom respektive land tenderar att köra över och därmed lagstadgat reglera den organiserade hundvärlden. Nog borde väl hundvärlden själva kunna inse och hantera verklighetens uppvisade glädje likväl som sorgen i förekomsten av smärtsamma och ledsamma händelser.


Ett samlat SKK valde att under kennelfullmäktige, år 2023, tillsätta en ny och kvinnlig ordförande för kommande två-årsperiod, Britt-Marie Dornell. Kanske får vi som tampats med oanade och svårbemästrade konsekvenser äntligen se vilja och handling till faktakunskapens förmån? Vi befinner oss just nu i en pågående process och vem vet? Kanske någon med tidens facit och ärlighet ges det viktiga utrymmet för att med genuin uppriktighet beskriva SKKs kommande två-års-period? En period som i ovisshet, ännu vilar okänd och oskriven.


Post Scriptum
Ovan beskrivna dilemma berör inte enbart SKK utan alla som i gemenskapens samhälle hävdar sig att säkert veta och ansvarsfullt vägleda. Var och en av oss som utgör, om än en pytteliten bit men likväl, en viktig del av vårt samhälle. Alla och envar bör skänka en tanke och aktivt handla för att ständigt studera, revidera och dela fakta för att upprätthålla och ihärdigt förbättra det vi efterfrågar – En lyhörd, trovärdig och handlingskraftig demokrati!

Lever vi i ett sammanhang som inte gör oss delaktiga, utan snarare tillåter oss att förbli förbisedda och utnyttjade, då har vi onekligen hamnat fel och än värre väntar, om vi nu ämnar att fortsätta vandringen på denna vilsna väg utan ett enda tydligt formulerat mål!



JCHBulletines_520

När barbetens första rasklubb i ”hemlandet” Frankrike skulle utses var det flera klubbar och vänföreningar som engagerat visade sitt stora intresse. Den som segrande gick ur tävlingen var inte den som kunde åberopa och verifiera ett grundligt faktaunderlag kring den specifika rashunden i fråga. Vald blev den som kunde engagera och bidra till flest betalande medlemmar inom den franska kennelklubben, SCC, (Société Centrale Canine). Till och med en segrande JC Hermans som således allsmäktigt gavs rätten att styra framtiden för en okänd men godkänd, specifik hundras uttryckte sin stora förvåning över att inte en enda inom organisationen varken efterfrågat fakta än mindre studerat lämplighet och konsekvens för såväl hund som människa. JC Hermans var den som i ”hemlandet” Frankrike förkunnade sig själv som ”barbetens fader” och jag undrar fortfarande vem han utsåg till ”barbetens moder”? För visst krävs det två individer till att mästerligt uppvisa dansanta virvlar av en het och eldig tango?

Kära organiserade hundvärld, jag är inte ett dugg intresserad av vad Ni tycker och tror! Jag önskar mig bara ett uppriktigt svar, grundat på det som ni med evidens vet. Och om Ni inte med säkerhet vet, uttala det och ge handlingens utrymme för också en ovisshetens osäkerhet. Det finns inte bara en väg till förändring, det finns med god kännedom och stor medvetenhet flera!
Comments

Nyckfullt aprilväder

Ena dagen blött skvalande regn. Andra dagen strålande solsken. Tredje dagen ihärdiga vindar som möter oss med bitande kyla. Vädret spelar mindre roll, för ut måste både Neo Mahler och jag, även om jag med bestämdhet föredrar vårsolen. Hursomhelst, njuter vi båda av ett allt mer tilltagande dagsljus. Idag hittade vi en ny vandringsrunda som kommer att bli en favorit, just då havet ligger nära stigen. Förstås till Neo Mahlers stora förtjusning, oavsett väderlek och årstid.

Neo Mahler på uppskattad promenad
Comments

Bemärkelsedag!



GRATTIS önskar jag till Elaine, Iabada & Froggy i deras gemensamma krafter som resulterade i den N-kull som föddes i Frankrike den första april, år 2017. En syskonskara som föranleder till dagens ytterligare SJU GRATTIS från Sverige! Hoppas Ni alla får en sjusärdeles härlig dag!


Neo Mahler fyller 6 år!
Comments

Bli allt dummare eller försöka förstå?

Ju mer jag tar del av dagens människor i all dess skrävlande ilskna attityd i aningslösa resonemang desto mindre förvånas jag över dumhetens oförstånd i vårt ”ska-bara-ha-samhälle”.

Jag observerar, lyssnar, läser och försöker föra en dialog om förståelsens vikt av ett uttryckt avelsmål för att hållbart kunna värna våra många och olika rashundar. Men inser snart att när vi inte ens klarar av att hålla isär enkla begrepp som hjälper oss att skilja det ena från det andra, ja, då är det nog inte så konstigt att allt blir en enda stor blandad mix.

Om inte ett uttryckt avelsmål för en specifik hundtyp spelar ens den minsta roll då undrar åtminstone jag varför vi ens avlar och marknadsför rashunden som det bättre alternativet vid hundköp? Vi tror okritiskt och blint på det som står tryckt på hundens stamtavla. Om sedan verkligheten med uppenbar tydlighet visar på något helt annat, då sägs till oss drabbade att bara fortsätta tro och lyda makten. Nej, jag behöver inte längre fundera över alla märkliga och ologiska förklaringar som uppenbarar sig i den organiserade hundvärlden. Det som dock fortfarande förvånar är att en organisation omhuldar och tillåter dumhet styra och besluta tvärsemot evidens och bättre vetande. Ett system som blundar istället för att vägleda och utbilda kommer att fortsätta destruera både människor och rashundar. Ett nedslående resultat som medför att ett intjänat förtroendekapital också raskt förbrukas.

Jag vet förstås att det inom organisationen finns såväl passion som förnuft, erfarenhet och beprövad kunskap…men det är minst sagt hög tid för att låta visa upp mångt mycket mer av den varan. Tillåt kunskap skina upplysande för att delas och spridas så att vi kan få till en något bättre balans mellan det som gynnar många än att enbart sätta spotlight på och lyfta några egocentriska få. Rötägg finns inom alla kategorier av människor och inte minst allsköns media är snara med att söka och ge dem sitt säljande utrymme….känslor är klick-attraktiva och drar till sig vår uppmärksamhet som frikostigt och generöst när vår hungriga girighet. Allvarets bakgrund och innehåll går som så oftast och tanklöst helt förlorat. Förhastade och felaktiga slutsater får råda allt emedan kunskap och en förståelig förklaring inte längre får plats på vår ”ska-bara-ha-lista”!




Barbet International Fact Check Group, Elaine Fichter

Trots allt. Sällan sedda och hörda, men dem finns. Intresserade som vill veta, lära och förstå. Några som briljerar inom ämnet barbet är Elaine Fichter och Leendert Bosman som gärna förklarar och delar med sig av både verifikation och driven kunskap. Du hittar dem som en grupp, öppen för alla som visar intresse, i ett våra numera mångtaliga mediakanaler.
Comments

Brist på utbildad personal inom djursjukvården!

Hjälpa eller stjälpa!


Svenska Kennelklubbens vd Kees de Jong uttalar sig bestämt om veterinärbristen i deras senaste pressmeddelande. ”Den här situationen är inte värdig ett land som Sverige och den måste få en lösning snabbt!”

Bristen på veterinärer och djursjukvårdare har sedan lång tid tillbaks redan uppmärksammats. Under semestertid och med allt fler nyblivna ägare till ”coronahundar” följer också en större efterfrågan på djursjukvård. Det som förvånar mig allra mest med SKKs pressrelease är att det inte tillägnas en enda viktig mening som upplyser oss om att veterinärer också tillhör en yrkesgrupp med hög självmordsfrekvens. Veterinärer som tampas med psykisk ohälsa på grund av djurägares obenägenhet att med sans och tolerans lyssna till fakta. En högutbildad yrkesgrupp som förutom sin valda specialitet också dagligen tvingas handskas med dumhet, hot och publik smutskastning från vårdsökande djurägare.

Finns det saklig grund till kritik ska den förstås och med all rätta också kommuniceras men i första hand och steg mellan berörda parter. Upprörda och missnöjda djurägare gör tvärsom. Vi väljer att publikt spy vår galla ansvarslöst ensidigt och fördömande enväldigt. Allt från uttalade personliga hot till att ”hänga ut” och baktala veterinär eller klinik på sociala medier. Råder det som idag stor brist på veterinärer så blir resultatet dystert nedslående. Yrkesgruppen decimeras än mer just på grund av djurägares inkompetens och usla beteende. Vi djurägare borde ta oss kragen, ge tid till reflektion och självrannsakan för att kunna uppvisa ett långt bättre omdöme. Vill vi värna våra älskade djur, då måste vi också värna den spetskompetens som utövar stöd och hjälp om vi ställs inför oturen att stirra olyckan i vitögat.



PÅVERKAN OCH KONSEKVENSER
Sociala media ger var och en av oss en publik plattform att förmedla allt från egen glädje till vanmaktens frustration. Ett handlingskraftigt media som påverkar och omedelbart sprids. Ett media som också skapar och lever sitt alldeles egna liv avsevärt långt från en kontrollerande ansvarig utgivare som tar hänsyn till verkligheten i alla dess komplexa aspekter. I ett folkligt media som med kraftfullt tyckande vill synas, gillas och påverka är det lätt att vilseledas, missbedöma, misstolka för att omedelbart dra allt förhastade slutsatser. För en enskild individ kan mångtaliga och oemotsagda kommentarer bli plågsamt förödande. Har vi ens granskat, efterfrågat och samlat på oss fakta (från båda parter) innan dess att vi publikt serverar våra fördömande uttalanden och tanklösa beslut?

Dagens organiserade hundvärld liksom samhället i stort tycks ha tappat såväl verklighetsförankring som logiskt och sansat tänkande. Vad har hänt med den egna kapaciteten till att tänka och tänka om. Att nödvändigt som ständigt reflektera över skillnaden mellan åsikt och fakta. Håller vi misstag om ryggen och tillåter lögner fortgå utan varken faktagrund eller eget ansvar? Om så är fallet, då lär vi aldrig gå framåt. Vi skapar nya problem när vi istället borde hushålla mer för att effektivt nyttja och värna dem resurser vi faktiskt bjuds och har.

Jag är själv hundägare och känner så klart oro över vad än som kan kallas bristfälligt. En oro över att inte finna vägledande stöd och rådig hjälp. Jag är tacksam för veterinärklinikens goda mottagande och tillgänglighet som i nöd drabbat min hund. Jag ringer kliniken och får vid vår ankomst nästan omedelbar i all förklarande vänlighet både informativa instruktioner med snar hjälp. Ett scenario som jag ofta tänker tillbaks på då jag samtidigt erinrar mig min då ålderstigna numera döda mor vid ett liknande nödfall inom humanvården. Då fick vi vänta nära nog 10 timmar innan vi kunde lämna sjukhuset! För min mor en långdragen smärtsamt ansträngande väntan. Mor skulle vara fastande och där vi båda, knalt informerade, ombeds sitta på anvisad plats i väntan på tur och läkare.

TUNNELSEENDE?
Hundvärlden skryter, dömer och bestämmer gärna. Inte utan att jag funderar över vårt obalanserade samhälle och människors tiltade attityder. Hunden behöver näring, aktivitet, tillsyn och utevistelse. Allt emedan våra äldre sitter isolerade och utan minsta möjlighet till daglig utevistelse eller social gemenskap. Idag vet vi att människor inte bara mött döden ensamma för att genom flera år skrumpna till stoft i sina egna hem innan ens dödsfallet upptäcks. Men vem bryr sig? Var finns vårt helhetsperspektiv? Hur handhar vi våra resurser och hur prioriterar vi när våra resurser är begränsade och kunskapens medvetenhet totalt fallerar? Vi vill ha NU och av så mycket, men vet så illa lite! Vi bara gasar på i vår ”egna tillrättalagda bubbla” trots att vi alla ändå och till sist måste förhålla oss till och tackla verklighetens begränsningar när vi sårbara möter mörkrets bistra och kalla omständigheter.



Kära Kees de Jong,
Det som inte är värdigt ett land som Sverige är; När våra makthavare presenterar utvalda delar av helhetens verklighet och medvetet undanhåller andra. Trots det synligt uppenbara fortsätter vi att blunda för egna fel och brister. Jag är glad att åtminstone veterinärerna har ett kollegium som valt att upplysa allmänheten för att medvetet värna om och stödja sin yrkesgrupp. Ledsen för att media väljer att blygsamt uppmärksamma och än mindre förmedla. Flera veterinärer arbetar i ensam regi med svåra existensiella frågor och under ständig press om att allra helst utföra mirakel. Att handskas med livet i medgång är som alltid belönande. I motgång är livet komplext och aldrig enkelt. Naturens förutsedda som oförutsedda nycker kräver både insikt, tolerans och förståelse. Det finns inte en enda levande individ som i längden mäktar med att växa och sträva framåt i kylans motvind utan vare sig trygghetens värme, näring eller vila.

Kära makthavare,
Vill vi se en förändring i en för livet gynnsammare miljö måste vi också upplysa ärligt, tydligt och förståeligt. Var och en av oss förfogar över en vilja och ett eget ansvar. Ansvar inte enbart för sig själv utan också för sin nästa och vårt bästa. Dumhet kommer vi aldrig någonsin att kunna lära men okunskap kan med utbildning bli till ytterligare en stödjande och hjälpande hand. Ta vara på mångfaldens vägar och våra olika förutsättningar och resurser för att göra dagen berikande meningsfull. Bringa nästa generation förståelsens grund för tidens tand och lärdomar redan gjorda. Allt liv om än i detta sammanhang, en kort och begränsad tid, utgör en liten men om vi väljer att lära och upptäcka, en viktig beståndsdel. I en odödlig och ofattbart större sökprocess under pågående och ständig utveckling.

Comments

Stuck in a lie

Vieux Griffon Barbet Neo Mahler de la serve de la Chapelle d'Alexandre



When reality hurts both dogs and people and none seems to care. Not even those who should! A organized Dog World shut their eyes and ears and continues to preaching obedience to a system that nowadays with all kinds of proof have shown us failed.

If we are aware, we also have the opportunity to choose and deal with available and shared facts!
Is it time to admit mistakes made way back in history but also in our present? In order to make a change for today and the future? We need respectful, tolerant and most important skilled, unpretentious leaders who clearly can point with the whole hand of theirs! In order to explain and express why awareness about verified facts are necessary to change direction before it is all too late.

Open your eyes and use your ears. Start listening to those experienced, skilled, passionated but profound and hard working researches. Those so very rare souls and minds, whom can explain and provide us with independent, unbiased facts with well studied evidence.

But what the heck? Who is interested? When most of us anyway are following a fancy trend or a popular influencer who gains and prefer likes, fame and money way before shown facts?

Well, I know I am ignored. But I can at least use my creativity to try make an unread post to become read and hopefully also understood. This is Neo Mahler de la serve de la Chapelle d’Alexandre, A Vieux Griffon Barbet. A European and A Specific Working Dog Breed. Today nearly extinct due to now since many years verified but still today neglected facts!

People are easily manipulated and so was I. But the unskilled ones will hopefully one day learn and with knowledge and experience also become aware of the fraud done. When reality hard and naked strikes… those in charge will most certainly be struggling with ethics and values of theirs while explaining the truth to us whom been consciously or unconsciously fooled by those said to be fully trusted.
Comments

I en tid präglad av osäkerhetens oro

När storhetsvirus och kontrollbakterier invaderar, tydliggörs så också illgärningar som är svåra att förstå, om det ens går att begripa. Det spelar ingen roll om det handlar om ett av världens många länder och dess suveränitet eller om en enstaka sällan sedd och förstådd hundras.

Verkligheten är obalanserad, komplex och mångfasetterad. För ett enda land eller en ensam själ kan en trängd och svår situation bli förlamande övermäktig. Hur obetydligt litet det i sammanhanget än kan tyckas vara, så kan vi, trots allt, välja att visa vårt stöd men också hjälpa utifrån dem förutsättningar vi har.

Människan har flera och stora utmaningar att hantera för att säkra vår gemensamma samexistens och överlevnad. Likväl i det upplysta samhällets Europa hörs nu rysliga hot som stressar och skrämmer och där ett självständigt land respektlöst attackeras. En barbarisk dumhet som jag trodde hörde Europas historia till. Storhetsvansinnets blindhet kan aldrig bli annat än en destruktiv handling. Gång på gång har vi lärt oss att elände föder mer elände. Nytänkande och fri kreativitet kräver ett ständigt pågående arbete liksom en tydlig och envis vilja att värna om och tidsenligt finslipa på vår demokrati.

Idag när vi ser och hör hur Ukraina drabbas oprovocerat, brutalt och hänsynslöst av storhetsvansinnets destruerande kraft då är det viktigt vi andra har mod att ta ställning. Det ingjuter åtminstone mig hopp att se hur flertalet av världens länder vågar ställa sig upp för demokrati men också samordnat enas för att värna folkviljan och sanningens rätt. Ett brett samarbete för ett gemensamt mål som samtidigt drastiskt kan krympa utrymmet för ett bisarrt och elakt virus. I tung och svår motgång betyder gemenskapens stöd och hjälp mycket, ibland kanske det till och med utgör ett avgörande allt!

En röst är lätt att isolera och tysta men många tillsammans kan göra skillnad. Må det fria folkets vilja också respekteras! Vikten av tydlig och uppriktig kommunikation är som alltid lika nödvändig som värdefull. Om ingen vet eller har en aning, finns heller ingen till stöd och hjälp.

Kärlek, vilja, kommunikation och kunskap har förr visat sig framgångsrik och är än idag en lika kraftfull som energisk kombination! Ingen kan göra allt. Vi behöver varandra och varandras erfarenhet och kunskap.



Barbet Koi och Neo Mahler skådar Blekinge skärgård
Det är inte utan jag känner tacksamhet för slumpens öde som gav mig ett liv att leva i ett fritt land. Tanken svindlar när jag och min hundduo tillsammans skådar samma sol som vi delar med miljoner som befinner sig i krigets Ukraina. Ett gemensamt ljus som når var och en av oss som begåvats med liv av olika art och slag på vårt gemensamma klot. Får jag ännu en morgondag ges jag också möjlighet att välja. Så länge livet bär vill jag fortsatt förmedla en frihetens röst för kunskap och humanitet i sann demokratisk och hänsynsfull anda.
Comments

När höstmörkret rullar in

Rönn i höstfärger


Att utlova förändring men aldrig agera. Att ständigt bli förbisedd. Att mörklägga viktiga fakta. Att dra förhastade slutsatser. Att sprida hörsägen utan att egentligen veta. Att vägra kommunicera. Att inte visa tolerans, hänsyn och omtanke.

Att bli överkörd medför att jag går sönder. Dessa uppräknade är bara en liten del av många och fler ledsamma ATT… Som alla leder till samma trista resultat. Det är mänskliga handlingar, omedvetna som medvetna, vilka också obönhörligt som smärtsamt destruerar. Oavsett om det drabbar människa, djur eller natur så blir konsekvensen plågsam.

Det må gälla en specifik hundras eller något så allmänt omdiskuterat som allas vår jord och dess klimat. Vi blir ständigt och upprepat varnade om allvarets konsekvenser men likväl visar få av oss viljan att lyssna och lära för att kunna lägga om kurs och därmed förändra såväl våra vanor som attityder. Nej, istället väljer vi att blunda och skyller på allehanda ursäkter och omständigheter emedan vi ansvarslöst fortsätter i gamla fotspår mot avgrundens förödelse.

Ett omfattande förändringsarbete utförs inte av några enstaka få passionerade själar utan kräver insatser och ansvar från alla och en var. Ska vi vända på skutan måste vi tillsammans hjälpas åt. Uppriktigt och tydligt. Om än med olika insatser och förutsättningar men det är bara med gemensamma krafter för samma mål som ger oss möjlighet att i tid lyckas nå till trygghetens hamn innan dess att orkanen hinner ikapp för att dra oss alla djupt ner i mörkrets sank.

Kära vänner, hoppet sägs vara det sista som ger upp. Så låt oss framöver vandra i ärlighet för att gynna livet och dess unika mångfald.


Barbet Neo Mahler de la serve de la chapelle d'Alexandre
För mig är det alltid lika berikande som glädjande att uppleva och se hur delad kunskap, erfarenhet och envetet arbete går i riktning för ett uttalat, förklarat och införstått mål. Ovan i Vieux Griffon Barbet – Neo Mahler de la serve de la chapelle d’Alexandre.
Comments

Vilseledande formulering

Klickade mig in på sajten DogNews och funderar en stund med ett roat leende över den något satiriska undertonen i formulerad titel på tisdagens publicerade artikel (tisdag 3 augusti 2021).

Artikel lånad från DogNews aug 2021
DogNews labradoodle
Faksimil saxat från sajten dognews.se 3 augusti 2021

En labradoodle är som så uppriktigt anges och likt namnet antyder - just en blandras. Till skillnad från rashunden saknar labradoodle såväl ett uttryckt avelsmål såsom en erkänd och standardiserad rasspecifikation. I ett befruktningsögonblick är det som alltid slumpen som avgör doseringens fördelning i arvets och valpens gener bland skilda raser i den angivna mixen hos de av uppfödaren utvalda bägge föräldradjuren.

HMMM… artikelns innehåll leder onekligen till vidare reflektion. Jag undrar just hur Allmänna reklamationsnämnden och svenska rättsväsendet skulle resonera kring en rashund som har en av FCI erkänd rasstandard och där man som jag med tålamod och tid också chockerad, överrumplad och överraskad uppdagar att här finns inte bara EN eller TVÅ utan flera rashundar och blandraser begravna? Barbet kategoriseras officiellt som rashund men är numera en opreciserad blandning och där det också saknas ett väldefinierat avelsmål. Hos labradoodle liksom hos rashunden barbet spelar inte rastyp någon som helst roll så länge uppfödare bara följer svensk lag och vad gäller barbet dessutom kennelklubbens regler och normer.

HUR INNEHÅLLET PRESENTERAS OCH TOLKAS
När kunskap brister och klargörande uppriktighet saknas då är det inte undra på att vi som godtrogna valpköpare låter oss förvillas av allsköns information. Drar mig till minnes en barbetägare, om det var i Canada eller USA har jag glömt. I vilket fall som, återberättades att DNA-svaret angav barbeten som en ”superblandras”. Tänk om jag och alla andra som inte var införstådda med en ”blandad rashund” skulle återkräva del av erlagd köpesumma? Sedermera, långt efter inköpet av min ”äkta” medelstora rashund i XL-format har jag numera lärt och kan därmed bättre förstå en brokig och infekterad bakgrund som föranlett dagens vida rasvariation.

Jag blir så trött, ledsen och förbannad när vi bryr oss mer om girig vinst än att respektera rashunden och att lära om och åtminstone försöka förstå den hund och verklighet som vi säger oss så aktsamt vårda och värna.

Åtta år av många frågor, förbryllade tankar och skrivna långa spaltmeter och fortfarande ingen som bryr sig om att presentera fakta. Att välunderbyggt kunna förmedla den sanna historien bakom en idag vilseledd och snart utrotad rashund som i avsaknad fakta och målbild under senare decennier diffust blivit till en variationsrik charmig och gullig blandras. Hur är detta scenario ens möjligt? I brist på uttömmande svar har jag ännu inte lyckats klura ut beslutsunderlagets sega trassel. Så istället får jag be Dig bolla den frågan vidare till Svenska Kennelklubben. Jag skulle också gärna vilja veta… och kanske, kanske är tiden kommen för ansvariga som tillät scenariot ske och fortgå, att nu sent omsider också göra en pudel?

Skulle vara intressant att följa fortsättningen kring artikelns spörsmål och ärendets krav i turerna runt en ”renrasig blandras” som i längre version ursprungligen härrör från Hallandsposten, september 2020. Inte minst för att röna om ärendet faktiskt gick vidare till tingsrätten och i så fall, hur det rådande domslutet löd?

Åsikterna är som alltid många och högst skiftande. Bevisens data ses sällan presenterad och förklarad. Under lång tid danad, numera en pågående utveckling och i varje ny dag av upplevelser så finns där som alltid både gammalt och nytt att lära sig mer om.


Om hur uppfödares kunskap, avelsmål och selektion av avelsdjur inverkar på såväl valpresultat som rashundens framtid.
Comments

Februari

Månaden är Februari i årets almanacka skapad av Elaine Fichter

Verkligheten har ju som bekant många ansikten. Besvärliga tider kan ta fram det allra bästa men också visa upp det allra sämsta hos människan. Syns inte minst nu när vissa vill göra sig girig pengavinst på ett gemensamt elände eller när våra höjdare tar för sig och smiter före i en redan bestämd ordning i den långa vaccinationskö där vi ville att de mest utsatta och sårbara skulle få hjälp först.

Ett ständigt kiv om rättigheter och skyldigheter och som av somliga anpassas efter eget tycke och smak….precis samma problematik som också människorna i hundvärlden har att ständigt tampas med.

Mot dumhet finns det ännu inget effektfullt vaccin. Men vi kan säga ifrån när något är fel och oförtrutet informera mera med insikt om att vi blir kraftfullt större och mer hjälpsamma om vi klokt samarbetar kring fakta för ett uttalat och tydligt mål.
Comments

Handlingskraft?

Barbet - words with space for notes in upcoming work?
Ett diskussionsunderlag med plats för egen input som kanske kan trigga tankeförmågan till främjande problemlösning?



När få faktiskt vet och där dem flesta anser sig vara och tro sig veta bättre än andra.

I barbet världen baktalar man nya blandraser s k designer raser men framhäver gärna sin egen ospecificerade mix som man vilseledande beskriver som en sällsynt och anrik specifik rashund. Här blandas fritt skrönor med gamla och nya åsikter som förmedlar diffusa illusioner som inte alls överensstämmer med rasens ursprung och faktiska verklighet. I nästa andetag säger vi oss förmedla kunskap för att kunna värna och bevara våra många och olika hundraser i dess typ, karaktär och funktion för god hälsa i sunt välmående.

Har vi blivit så urbota hjärntvättade och helt handlingsförlamade att vi inte ens längre förmår att utkräva evidens och förklarande svar? Ja, tydligen! Bristerna är flera, många är ansvariga och få är dem som gjort sig besväret att kontrollera och granska hundrasens faktiska historik. Regelsystemets styrande har allt sedan 1980-talet och därefter följande och upprepat blivit uppmärksammade på både fel och brister men likväl fortgår orättvisa som dumhet.

Pimpar vi verkligheten?
Så här decennier senare. Vem bryr sig då om sanning och saklig fakta när det blivit roligare att jaga gilla-klick bland mestadels nonsens i dagsflödet på Facebook? Skulle någon sällsynt själ våga sig på att förmedla fakta och hänvisa till kontrollerbara källor då hetsas det snart till lynchstämning och alla blir förbannade. De flesta för att man bryter mot den gängse uppsnyggade uppfattningen och resterande fåtalet för att inte få komma till tals då man rappt har blockerats och censurerande tystats.

Allt går att sälja med en underhållande historia och en förförande bild. Om historien är sann eller osann spelar mindre roll då storytelling och influencers blivit till effektiva verktyg och i vissa fall till ett medvetet och beräknande bondfångeri med ett enda syfte – att ge mer klirr i kassan!

Som vanligt är exhibitionismen stor och många är dem påverkande frispråkiga som utan stoppknapp högljutt tycker och tror. Få är dem som kan argumentera och presentera kontrollerbara fakta. Fortsätter vi att blunda för ena halvan av vår hela verklighet? Ja, om vi inget ser då finns förstås inte heller någon anledning att agera, tydliggöra och förbättra. Vill vi inte lära? Ja, då är det också kört. För vi kan bara bedöma och agera utifrån den kunskap vi i detta nu har.

Problemlösning
Är det inte dags att stanna upp och ta sig en rejäl funderare kring vad vi gör och inte gör men också i hur och vad vi kommunicerar, inte minst kring det vi vet men inte säger? Kanske dessutom om nu hjärnan ändå startat upp och är igång, drista oss till att formulera en förståelig och vägledande målbild för två skilda hundraser som numera i opreciserad blandning kan ses på destinationslös irrande drift?

Om inte. Var då åtminstone uppriktiga och rättvisa. Gör vägen framkomlig också för dem intresserade som har rasens historia granskad och fakta sorterad i kronologisk ordning för en klar målbild som allt sedan 1886 nedtecknats och tydligt stått formulerad och uttalad.
Gör känd fakta tillgänglig så att var och en av oss kan bilda sig sin egen uppfattning. Tillhandahållen viktig fakta som rättvist också bjuder på välinformerad valmöjlighet.

Från Comte Bylandts
Från Comte de Bylandts bok ”Les Races de Chiens” först utgiven 1897 men här i ett senare tryck från en edition om två volymer utgiven 1904 där rasen barbet beskrivs i fyra språkversioner, här ovan engelsk t v och tysk t h men också i ytterligare en fransk och en holländsk översättning.
Comments

Gammalt och nytt

Om våra försök att tygla ett virus


2020 blev året då ett litet osynligt virus tog över kommandot. På olika sätt drabbades och infekterades en hel värld. Ett i mikroskop vackert men elakt otyglat virus som gav konsekvenser för inte bara smittade utan för oss alla och som dessutom raskt tydliggjorde och blottade våra många brister och tillkortakommanden.

Ett tungt och tufft år fungerar som en allas vår ögonöppnare. Men också i svåra tider finns briljanta och insiktsfullt goda ljuspunkter. Som att se hur vår samlade gemensamma kraft och kunskap gör sitt yttersta för allas vår bot och bättring. Kraft som raskt mobiliserar och tydligt visar hur den lilla människans goda vilja och envisa uthållighet kan göra stor skillnad. Som då vi inser att kunskap och tydlig kommunikation är livsnödvändig så att vi om än på olika sätt och med olika förutsättningar kan hjälpas åt och därmed arbeta i riktning för samma mål. Som att i rekordfart ta fram ett vaccin som kan komma att lindra effekterna av ett härjande otämjt virus i pågående förändring. Som att visa hänsyn och uppskattning för hårt arbetande sjukvårdspersonal. Som att ta personligt ansvar och visa omtanke. Som att otvunget erbjuda sitt stöd och hjälp till en behövande medmänniska. Ur svårigheter och utmaningar föds nya lärdomar och rön för ett hållbarare och omtänksammare liv i vårt ständigt växande stora och ostoppbara kretslopp.

I nattsvart vintermörker är det viktigt att också anstränga sig för att finna dessa våra allt mer viktiga och betydelsefulla ljuspunkter. Ljuspunkter som balanserar, ledsagar och ger godhetens näring för inte bara återhämtning utan också för utveckling. Ljuspunkter som vi kommer att behöva också i tiden framöver som fortsatt kommer att kräva mer tid och mycket av våra gemensamma krafter och insatser.

Efter ett nu tillryggalagt Annus Horribilis (hemskt år) är vi med all säkerhet otaligt många som hoppas på och längtar efter ett Annus Mirabilis (mirakelår). Med hopp om godare fortsättning i vårt helt nya 2021.


1857, Barbet Griffon Laineux
Barbet History - Not just dust
Också vi i hundvärlden har mycket att lära och brister att åtgärda. Med godhet kommer man långt men tillsammans med tydlig kommunikation och införstådd kunskap når man bredare och kommer längre.
Comments

Barbet Coccolina

In memoriam Coccolina 2020


2020 är på många sätt ett prövningens år. Det är också året då vi tog ett sista farväl av våran Mac. Många långa mil söderut hamnar vi i Frankrike där en god vän delat hundlivets många år och tagit adjö av två älskade vänner och följeslagare. Vi har sagt ett fridens farväl till charmören Guy-Guy därefter till vår kärvänliga lilla Big Mac och nu färdas de tre orden till godhetens Coccolina.


Jag har, tar del av och möter dagligen arvet från Coccolina och hennes livsgärning. Koi Olsson och Neo Mahler har sina olikheter men här finns också likheter och gemensamma nämnare. Tittar jag i stamtavlan finner jag namnet Ermengarda aka Coccolina som Kois farmor och som Neos farfars mor och mormors farmor.

Barbet Coccolina och hennes historia lärde jag först känna genom omsorgsfullt nedtecknade och beskrivande meningar. Hon kom från Italien och namnet Coccolina är ett italienskt ord som betyder kelig och kramgod. Några år senare kom så också tillfället som ledde till en träff i verkliga livet. Ett möte som bjöd på möjligheten att bilda mig en egen uppfattning.

Coccolina må ha varit den till storlek minsta av denna barbetflockens mödrar men hon var onekligen den allra största som en sansad och säker individ i flockens samling. I sin balanserade karaktär och vis av ålder utstrålade hon lugn och trygghet till hemmaflockens härliga dynamik. En högst inbjudande och livfull positivitet formad av flera barbeter i härligt samspel och över olika åldrar. En skön, trygg och kelig Coccolina är och förblir en kär minnesbild som jag bär med mig och med ett leende också gärna plockar fram.

En liten rustik smidig och observant barbet av stor och vänlig karaktär ägandes ett namn som tryckts i mången barbets stamtavla i flera länder. Nu sällar sig barbet Coccolina till en svunnen generation som bringar avtryck i nutida liv men också i data till givande svar för framtidens frågor och val.

I stunder av sorg, tomhet och saknad söker vi också en meningens röst. Likt den som säger oss att glädjas åt allt det som vännen gav och generöst fortsätter att ge. Kära minnen består och ett arv lever vidare i nya generationer.

Elaine Fichter med älskade gamla och unga året 2017
Coccolina och Neo Mahler på språng
Coccolina och Neo Mahler 2017
Barbet Coccolina aka Ermengarda
Ermengarda aka Coccolina. A name written in many barbet pedigrees in several countries. An beautiful echo of the past to inform today and no matter which uncertain way we choose to go forward – she will continue to serve the future.

Memories and hearts
Comments

Upplysande typer

Pudel avbildad i The Dog Book, 1909.
Stor och ståtlig kungspudel, foto lånat ur The Dog Book (1909) författad av James Watson.

Barbet Pataveau, 1891.
Barbet Pataveau, här illustrerad av Paul Mahler i Les races françaises de chiens d’arret (1891).

Barbet Moustache, äg. Cuvelier, 1904.
Barbet Moustache, 1904.

Barbet Sangria, 1995
Barbet Poppenspaler’s Sangria, 1995.

Ulysse di Barbochos Reiau de Prouvenco. Photo belongs to Elaine Fichter.
Barbet Ulysse di Barbochos Reiau de Prouvenco, son till Sangria ovan, har inte ett spår av pudel i sin stamtavla och som därför blev föremål för heta diskussioner då att han nekades att reproducera just av samma skäl hos dem styrande som förespråkade en helt nydanad pudeltyp - barbet moderne.



Bilder kan förmedlande tydligt beskriva och lära ögat att skilja en rastyp från en annan. Griffontypen står till sin exteriör, funktion och sitt rörelsemönster i skarp kontrast till den mer högresta och eleganta pudeln och för all del också till den mindre men mer satta spanska vattenhunden.

Emmanuel Boulet (1840-1897) är upphovsman till den idag utdöda rasen griffon boulet. En välbärgad och jaktintresserad herre som visade på stor passion och engagemang för sina jakthundar av griffontyp. Egentligen ville monsieur Boulet inte skapa en ny ras utan istället fortsatt försöka bevara men förbättra exteriör och jaktegenskap hos griffon d’arrêt français à poils longs, vilken dessutom delar ett nära släktskap med barbet.

Emmanuel Boulet och hans Boulet Griffon
Club du Griffon Boulet, Paris 1905.
Marco, ägare Emmanuel Boulet.

Marco var av griffontyp och dessutom den rashund som kom att bli den allra första att skrivas in i LOF (Livre des origines françaises), den franska kennelklubbens stambok. Idag står Marcos uppstoppade kvarleva närmast bortglömd och förpassad till dammets hyllplan och lagerarkiv på ett museum i Emmanuel Boulets födelseort Elbeuf, Frankrike.

Griffon Boulet, Elbeuf_E.Fichter 2016


Förvisso på holländska men med hjälp av google translate blir översättningen fullt förståelig. Här är länken till en välskriven och intressant artikel om just Emmanuel Boulet författad av Ria Hörter.



NatK&mom_72
Svårigheter kan överbryggas. Här är sitter nutidens ättlingar till barbet Sangria och Ulysse. Nat K till vänster och hans mor Iabada till höger.

Vid rara tillfällen kan man i dagens barbet, dess senare och luddigt märkliga rasmix till trots, återfinna och se dokumenterat bevislig typ och drag av ett förbisett, snart förlorat, men ursprungligt arv. I kunskap, engagemang och omsorg hos uppriktiga införstådda uppfödare och hundägare bor möjligheten att bevara och åtminstone försöka att öppna framtidens dörr också för en utrotningshotad specifik rashund.
Comments

Just saying...

Barbet Koi with a banana in good grip

Here is one site with facts
and another one

Comments

Den beräknande lögnen är den värsta lögnen

Barbet och Krausli - två olika raser skiss Leendert Bosman

Rasstandard barbet svensk översättning före och efter 2017


Jag blir bekymrad när jag ser hur barbetvärlden försöker rättfärdiga sina egna halvsanningar genom att skylla på andra. Som när man tydligt väljer att undanhålla information och därmed försöka försvara eget arbete genom att lägga allt ansvar på någon annan.


Att undanhålla eller ändra nödvändig information är inget annat än ett uselt arbete som också resulterar i svåra konsekvenser som t ex vanföreställningar som leder till växande nya problem. Ju längre lögnen ges utrymme att växa och härska desto större blir också skadan den åsamkar. Att skapa en verklighet byggd på myt och lögn är i långa loppet ohållbart just därför att sanningen är som solen. Himlen kan vara dystert molngrå eller helt nattsvart men likväl, solen finns ständigt närvarande. Natt blir till dag och efter regn kommer sol.

Sanningen är trygg och stabil, solid och vattentålig. Sanningen räds inte ljuset och står sig stadigt väl mot både halvsanningar och lögner. Sanningens ständigt brinnande låga lyser väg och bygger alltid på individens eget ansvar om att vara genuint uppriktig.

Halvsanningar och lögner i barbetvärlden borde hanterats allaredan då de först uppdagades…ju längre lögnen tillåts styra desto trassligare blir konsekvensen för såväl hund som människa. Vi bär alla ett ansvar men det allra tyngsta vilar hos dem som officiellt säger sig vara bäst rustade för att organiserat förvalta och värna rashunden.

Må denna lögnens bubbla snart brisera emedan tid finns att reparera. Ett instabilt system som kraschat behöver också åtgärdas innan dess att vi trycker på knappen för en välbehövlig omstart.

Sol invictus sol och sanning är oövervinnerlig
Comments

Resignera eller fortsätta informera?

Knowledge and education can preserve the Barbet


Att tampas med stora elefanter kan få dem allra flesta av oss att ge upp vid blotta tanken. Spontana glättiga eller elaka tillrop utan förankring är lätt att slänga ur sig men att presentera och argumentera för verifierade faktauppgifter kräver sin tid och kunskap och inte minst ett aldrig sinande tålamod.

Tillrättalagda samtal intresserar mig inte. Jag efterlyser det levande och äkta. Ibland kanske också det yviga och svåra samtalet som vågar ta svängar utanför sina allt för strikta ramar. Ett verklighetsförankrat samtal som kan få oss att aktivt lyssna, att växla upp och med nyvunnen insikt också kunna bredda synen på vår tillvaro. Ramar ska väl rimligtvis anpassas efter vår faktiska verklighet.

Det som bekymrar mig allra mest är att när jag försöker föra kunskapsbristen till ytan snabbt blir avvisad med svaret om att rasen barbet skiljer sig inte nämnvärt från hur det ser ut inom andra hundraser. Jag kan inte tala för hur det ser ut inom andra raser men jag hoppas innerligt att det inte är så jämmerligt illa ställt som i den massiva faktaignorans som ännu, dunkelt men glättigt, fortsätter att trassla till det inom barbetvärlden.

Vi har alla ett ansvar. Är det dags att med fast hand greppa inte bara kopplet utan också koppla greppet om vårt ansvar?
Comments

M.DAVIDSON


Hundrasen Barbet illustrerad av M Davidson
Davidsons teckning här ovan av rasen barbet ersattes tidigt 2017 med en helt annan bild. En leende hundkarikatyr som idag återfinns på omslaget till rasens senast publicerade standard.


Om jag hade haft möjlighet så hade jag inte tvekat. Jag hade med stor nyfikenhet styrt kosan mot Sollentuna för att med gott om tid besöka SKK och deras välfyllda museum. Allra helst just nu, oktober 2019, då det enligt SKKs hemsida öppnar en temporär specialutställning där museet visar ett urval av systrarna Davidsons många teckningar av rashundar.

De idag framlidna tvillingsystrarna Davidson, Marion och Margaret, har produktivt illustrerat och fotograferat mycket och många för olika syften. På uppdrag från Nordisk Kennel Union tecknade systrarna bilder av flertalet erkända rashundar och en del av dessa teckningar pryder eller har prytt flera av SKKs publicerade rasstandarder. Tillsammans tecknade systrarna i detta uppdrag runt 2000 bilder under en femårs-period. Med många hundraser och flera teckningar av samma ras så finns det uppenbarligen ett omfattande bildarkiv. Bildurvalet för denna utställning kan således inte ha varit en lätt uppgift. Det är illustrationer som tål att studeras närmare då de begåvade systrarna tecknade talangfullt och verklighetstroget med stor känsla för detaljer. Ett intressant stycke historia. Är du intresserad? Ta då det sällsynta tillfället och möjligheten väl i akt för att beskåda delar av denna gedigna konstskatt. Själv hoppas jag att bilderna en dag kan komma samlas i en beständig och långlivad bok för allas vår möjlighet att djupdyka bland illustrerade rashundar som tecknats i blyerts och där båda systrarna signerade med en och samma signatur;
M.DAVIDSON.

M.Davidson koala och kokaburra i akvarell
Som verksamma i Australien intresserade sig systrarna också för naturens vildvuxna flora och fauna som de återger i vackra akvareller. De var dessutom flitiga fotografer som knäppte många bilder med objektivet riktat mot Sydneys aktiva och flytande hamnliv. Bilden ovan är en skärmdump från internet som visar två av systrarnas mångtaliga akvareller.
Comments

In A Barb[i]et World

Barbet ett wildcard i rashundsvärlden?


All in here is upside down! We make up rules in how breeders shall breed but we don’t know the facts behind the breed, his heritage and his today’s actual status. Shouldn’t we first get to know the breed and then discuss how to best support and guide around him?

It is quite obvious that most people do not know about the mess created around this breed and which kept on going and growing for many years because responsible in a organized dog world did not bother do their job, to check their sources, to study and learn about the breed in which we discuss. Still to this very day Breed Clubs do not explain nor mediate about his divided history which they are a big part of and probably the main reason to why they choose to totally ignore it. What is left of the old type can’t afford to be disregarded much longer because it will be totally lost in our ignorance to face facts and in crosses of whatever.

A organized dog world seems uninterested to care, study and learn and even less to take responsibility. We have been offered help by experts in how to manage this most complicated situation - but most breeders were not interested to invest in a breed we don’t know much about but which still can produce cute pups for good money.

Stupidity will not help a breed but knowledge and education can! Is it time for a Barbet World to open the door to balance and invite reality?
Comments