Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Barbet Français

Rasstandard

Barbet Neo Mahler de la serve de la chapelle d'Alexandre
Fransk, amerikansk eller engelsk barbet? Eller kanske en fransk/svensk barbet som lärt känna sin sällan omtalade nutidshistoria. En senare opreciserad mix i en märkligt tudelad bakgrund.




Är det kanske så att nuvarande utformning av dagens flera olika rasstandarder är förlegad och har spelat ut sin roll? En fråga som är angelägen och av stor betydelse nu när den digitala tekniken kan låta oss färdas snabbt och obehindrat långt ut i världen för att utbyta kunskap och erfarenhet.

Varför finns det så många olika standarder för en och samma rashund? Är hundrasens ursprung och bakgrund annorlunda i USA än den i Frankrike? Skiljer sig särdrag i exteriör, funktion och karaktär hos rasen i Storbritannien från den i resten av Europa? Har Canada en egen vision om om hundrasens beskrivning och framtid? Eller är det kanske FCI genom rasstandardens huvudman Frankrike som vet bäst och kan formulera den långa raddan av fel? Dessa flera och olika officiella rasstandarder för en och samma hundras leder till vilsen förvirring och skapar inte bara missförstånd utan också förbistring och söndring.

FCI har sin, Canada en andra, USA en tredje, Storbritannien en fjärde.
Dessa uppräknade är dem officiella. Därutöver tillkommer dem inofficiella där någon valt att arbeta faktabaserat utifrån ursprunglig typ och andra som föredrar sitt fria skön i egen tolkning.


FCI nomenclature Barbet 105
Utdrag från FCI’s hemsida, fci.be, där barbetens rasstandard finns att hämta som nedladdningsbar pdf-fil.

En frågade om FCI hade fyra olika rasstandarder? Ett antagande som vuxit till fråga eftersom rasens namn och angivet datum skiljer sig åt på FCI’s hemsida där man kan ladda ner fyra olika språkversioner för samma rasstandard och hundras. En annan undrade om den amerikanska barbeten var av en helt annan hundras än den som finns i Europa? Nej, så är förstås inte fallet. Vi pratar alla om samma hundras men jag förstår mycket väl dessa uppkomna frågor och funderingar. Tittar man sen på hur USA marknadsför och på utställningar visar och premierar barbet i sitt friserade vidlyftigt uppblåsta krull ställt mot vårt val att visa barbet i sin mer naturliga look då blir förstås förvirringen för öga och hjärnkontor påtaglig. Med tanke på att hundrasen barbet idag är en blandning av två olika rastyper så är det bara att också uppriktigt medge: Två skilda raser med olika bakgrund som på senare tid planlöst mixats innebär i sin tur också tydliga och uppenbara skillnader inom det idag gemensamma rasnamnet.

Det är förstås inte bra när rasens grundläggande historik brister och där beskrivning så flytande varierar inom en och samma hundras. Såklart medför detta att synen på rasen blir lika skiftande som tolkningarna av dess flera olika rasstandarder och beskrivningar. Istället för att se till rasens faktiska ursprung, helhetens särart och syftets målbild så driver den mer i diverse skilda riktningar utifrån egen smak och uppfattning hos olika länders rashundklubbar, uppfödare och exteriördomare.

Vore det inte bättre att samarbeta kring EN rasstandard för vardera rashund? Ett samlande och faktabaserat rasdokument som i granskad sammanfattning beskriver rasen i dess ursprung och utveckling för att tydliggöra och värna om dess arv. Framhäv sundhet och särart i exteriör, funktion och karaktär. Ett dokument som informerar och respekterar rashunden i dess arv och historia. Där vi avstår dumhet som begränsar i urvalet och motverkar överdrifter som leder till osund utveckling. Betona istället helhetens grund och typ med sundhetens värde för att bredda dess avelsbas och främja dess hälsa. Verka för ett gemensamt grundläggande dokument som kan förmedla och tydliggöra historik och fakta som kan göras tillgänglig och lika för alla. Just för att undvika missförstånd och kolliderande uppgifter i flera olika versioner och historier utifrån tycke och smak. Grundtanken med en rasstandard var väl att värna om och hålla samman en specifik typ och hundras och inte som det idag ter sig – att söndra den!!?



Vi kan om vi vill! Kanske kan våra flera styrande hundorganisationer ta första steget och visa på fördelen med ett globalt och sunt helhetstänk i sansat samarbete för en gemensam och stabil faktagrund. Samla kraft och kunskap som kan göras tillgänglig och lika för allas vår upplysning och bildning.

Jag valde pudel då här finns ett tydligt exempel på förlupen detalj och dumhet som enkelt och fördelaktigt kan åtgärdas. Idag delar den franska kennelklubben en och samma ras till två enbart på grund av pälsens färg. Flerfärgade pudlar fanns långt innan dess att människor beslutade sig för att selektera för och erkänna endast enfärgade pudlar som pudel. Förstås finns det än idag flerfärgade pudlar men dem särbehandlas och har i Frankrike fått ett helt annat rasnamn och sorterar under egen rasstandard trots att historik, exteriör, funktion och karaktär är en och densamma.

Constitutive dog breed description

I en gemensam rasstandard med samlad uppriktig historik kan dem som föredrar enfärgade pudlar fortsätta i sin selektion för enfärgade pudlar med den stora skillnaden att samtidigt avlägsna dumhetens hinder och därmed göra vägen framkomlig för fler genom att rättvist tillskriva också de flerfärgade pudlarna rätten till sitt arv och ursprung.


Hos barbet är dilemmat lika förvirrande fast i omvänd riktning som kräver helt andra åtgärder. Här har samma statut inordnat två olika raser med skild historik under ett och samma rasnamn och rasstandard. Vilket i sin tur gjort utvecklingen än mer komplex då båda på senare tid blandats med varandra och det utan vare sig en uppriktig beskrivning eller en uttalad målbild. Hade rasstandardens ägare redan från start studerat, kontrollerat och inte minst ställt kravet om en dokumenterad och granskad faktahistorik då hade J C Hermans inte kunnat åka snålskjuts och fått sin Barbet Moderne erkänd under namnet av en helt annan ras. I rättvisans namn hade Hermans i likhet med andra kända föregångare fått bida sin tid i den gängse långa vägen för ett eget erkännande av sin nykonstruerade hundtyp.


Think Globally, Act Locally. Jag fann denna, en bra, fyndig och slagkraftig slogan på hemsidan för International Partnership For Dogs, dogwellnet.com, som jag också lånade. IPFD bildades 2012 med målet om att samla olika aktörer för att dela kunskap i syfte att internationellt samarbeta, upplysa och utbilda för att värna våra hundar. I bred och omfattande spridning är det viktigt att också kritiskt källgranska så att vi förmedlar vårt budskap både förståeligt och rätt. Nog önskar vi väl alla en gynnsam framtid för våra hundar? Dags att prioritera hunden och dess arv, nutid och framtid än att fortsätta nära människors fåfänga, tycke och smak?

Comments

Handlingskraft?

Barbet - words with space for notes in upcoming work?
Ett diskussionsunderlag med plats för egen input som kanske kan trigga tankeförmågan till främjande problemlösning?



När få vet och där dem flesta anser sig vara bättre än andra.

I barbet världen baktalar man nya blandraser s k designer raser men framhäver gärna sin egen ospecificerade mix som man vilseledande beskriver som en sällsynt och anrik specifik rashund. Här blandas fritt skrönor med gamla och nya åsikter som förmedlar diffusa illusioner som inte alls överensstämmer med rasens ursprung och faktiska verklighet. I nästa andetag säger vi oss förmedla kunskap för att kunna värna och bevara våra många och olika hundraser i dess typ, karaktär och funktion för god hälsa i sunt välmående.

Har vi blivit så urbota hjärntvättade och helt handlingsförlamade att vi inte ens längre förmår att utkräva evidens och förklarande svar? Ja, tydligen! Bristerna är flera, många är ansvariga och få är dem som gjort sig besväret att kontrollera och granska hundrasens faktiska historik. Regelsystemets styrande har allt sedan 1980-talet och därefter följande och upprepat blivit uppmärksammade på både fel och brister men likväl fortgår orättvisa som dumhet.

Pimpar vi verkligheten?
Så här decennier senare. Vem bryr sig då om sanning och saklig fakta när det blivit roligare att jaga gilla-klick bland mestadels nonsens i dagsflödet på Facebook? Skulle någon sällsynt själ våga sig på att förmedla fakta och hänvisa till kontrollerbara källor då hetsas det snart till lynchstämning och alla blir förbannade. De flesta för att man bryter mot den gängse uppsnyggade uppfattningen och resterande fåtalet för att inte få komma till tals då man rappt har blockerats och censurerande tystats.

Allt går att sälja med en underhållande historia och en förförande bild. Om historien är sann eller osann spelar mindre roll då storytelling och influencers blivit till effektiva verktyg och i vissa fall till ett medvetet och beräknande bondfångeri med ett enda syfte – att ge mer klirr i kassan!

Som vanligt är exhibitionismen stor och många är dem påverkande frispråkiga som utan stoppknapp högljutt tycker och tror. Få är dem som kan argumentera och presentera kontrollerbara fakta. Fortsätter vi att blunda för ena halvan av vår hela verklighet? Ja, om vi inget ser då finns förstås inte heller någon anledning att agera, tydliggöra och förbättra. Vill vi inte lära? Ja, då är det också kört. För vi kan bara bedöma och agera utifrån den kunskap vi i detta nu har.

Problemlösning
Är det inte dags att stanna upp och ta sig en rejäl funderare kring vad vi gör och inte gör men också i hur och vad vi kommunicerar, inte minst kring det vi vet men inte säger? Kanske dessutom om nu hjärnan ändå startat upp och är igång, drista oss till att formulera en förståelig och vägledande målbild för två skilda hundraser som numera i opreciserad blandning kan ses på destinationslös irrande drift?

Om inte. Var då åtminstone uppriktiga och rättvisa. Gör vägen framkomlig också för dem intresserade som har rasens historia granskad och fakta sorterad i kronologisk ordning för en klar målbild som allt sedan 1886 nedtecknats och tydligt stått formulerad och uttalad.
Gör känd fakta tillgänglig så att var och en av oss kan bilda sig sin egen uppfattning. Tillhandahållen viktig fakta som rättvist också bjuder på välinformerad valmöjlighet.

Från Comte Bylandts
Från Comte de Bylandts bok ”Les Races de Chiens” först utgiven 1897 men här i ett senare tryck från en edition om två volymer utgiven 1904 där rasen barbet beskrivs i fyra språkversioner, här ovan engelsk t v och tysk t h men också i ytterligare en fransk och en holländsk översättning.
Comments

Händelserik!!?

JCH, his Bulletines and Vision




12 år efter bildandet av den svenska barbetklubben kungör klubben för första gången barbetens moderna historia. Jag hade gärna läst artikeln men eftersom den enbart publiceras för klubbmedlemmar saknar jag åtkomst att läsa den. Jag är intresserad av rasen och uppmärksammade därför teasern för medlemstidningen där barbetens moderna historia publiceras och beskrivs såsom händelserik.


Händelserik!!? En bättre beskrivning är bisarr och förödande. Enbart dem delar som jag lärt känna av barbetens moderna historia är inget annat än en skam och ett misslyckande för alla oss som utgör den organiserade hundvärlden. En organiserad barbetvärld i glammig marknadsföring, trångsynt girighet i all avsaknad lyhördhet och som dessutom bär ansvar för en i dag närmast utrotad hundras. Det är minsann på tiden men milt uttryckt bedrövligt att först nu visa intresse för att lägga sig vinn om att söka, studera, analysera och förmedla verifierad fakta. Något som borde ha varit det allra första och viktigaste att lära sig såsom språkrör för en rashund. I synnerhet hos en rasklubb som i sin tur agerar som rättesnöre och vägledare för inte bara rasen utan för avelsansvariga, exteriördomare, valpköpare, medlemmar och flera övriga intressenter.

Barbetens moderna historia är sällan beskriven eller omtalad. Det är ett sorgligt kapitel men sanningsenligt berättad är den både nödvändig som betydelsefull. Omfattande, svårförståelig och komplex men insiktsfullt förklarande. En historia som alla med intresse för rashund noggrant borde läsa för här finns otroligt mycket att analysera, förstå och dra lärdom utav.

Jag har aldrig tidigare sett barbetens moderna historia sammanfattad i skrift trots alla artiklar och foldrar som florerar kring rasen i allsköns media. Inte ens i dem två under 2014 utgivna böcker, författade av uppfödare som lockar inbjudande med sina spännande titlar; ”Barbets - The Best Kept Secret of the Dog World” samt ”The Barbet Revealed”, avslöjas ens något lite av alla dessa ”moderna hemligheter” som kringgärdar rasen barbet. I åtta år har jag försökt förstå men har fortfarande mängder av obesvarade frågor. Frågor som under lång tid följt mig men då jag sökt svar fått serverat att det inte angår mig utan istället kallt fått konstaterat: ”Dem som behöver veta, vet!” Ett uttalande som i sig utgör förståelig förklaring till en modern rörig historia.

Under min besynnerliga resa i barbetvärlden har jag lärt känna två personer av sällsynt ovanlig och grundlig karaktär som arbetat för att bringa ljus till just mörkläggningen kring barbetens historia. Engagerade själar som länge sökt och fortfarande sliter i jakten på sorterad verifikation och samlad sans för att rättvist kunna beskriva denna exceptionellt trassliga bakgrund. En efterlängtad bok av sakligt innehåll som jag saknar men hoppas att en dag kunna finna. En tillgänglig öppen bok för allas vår insikt och bildning.

Historia är inte fiktion som ska diktas. Historia ska med bevis förankras, omsorgsfullt studeras, noga kontrolleras, granskande motkontrolleras och i nya upptäckter och rön revideras. Bakgrundshistoria spelar en förklarande och viktig roll för att visa hur vi faktiskt valde och väljer att värna en hundras och ett kulturarv.

Nazca lines, figures as seen from above
Comments

På tal om uppriktighet

Barbet Koi och Neo Mahler attraheras av samma doftfläck
Den som söker han finner…


Barbet i dag är rashundvärldens alldeles egna pudelblandning som unikt nog också innehar stambokförd status och rasregistrering. Ingen från organisationen informerar om den oklara mix och oenighet som står att finna bakom dagens barbet och som har sitt senare ursprung i okunskap, maktmissbruk, flera olika raser och uppfödares skilda målbilder. Organisationen väljer trots detta att använda sig av den anrika historiken från en gammal specifik hundras för att marknadsföra och sälja in en nydanad variationsrik blandras.

I oviss och opreciserad dosering, är dagens barbet en korsning mellan den erkända ursprungliga hundrasen (Vieux Barbet Français) och den senare nybildade pudelblandningen (Barbet Moderne). Dessutom finns inslag av ytterligare raser då båda dessa från början skilda raser till sin population varit begränsat små och som därmed krävt input av nytt blod för att undvika inavelsproblematik. En input som av olika skäl inte finns registrerade förutom i ett fåtal och för en novis svårfunna fall.

Själva grunden och styrkan med att välja en rashund är ju främst att man vill försäkra sig om hundens bakgrund, typ, funktion och innehåll. Jag vill förstås veta att jag får det som utlovats. Jag vill inte i efterhand upptäcka att jag köpt en alltför stor hund om jag påläst och medvetet valt en hundras som till storleken är liten. Eller vice versa. Läser jag in mig på och väljer en drever vill jag ju inte senare och frustrerat upptäcka att hunden som fullvuxen egentligen är en opreciserad blandras som till storlek och utseende liknar en tax.

GRUNDLÄGGANDE KUNSKAP
Man kan ju tycka att det mest elementära - som att uppfödare vet och kan förmedla vad det är man avlar med och för - borde vara en självklarhet inom en organisation som SKK som propagerar just för rashund och dess fördelar. Är flera raser blandade i en ytterst liten och begränsad raspopulation får det förstås också syn- och kännbara konsekvenser. Konsekvenserna tilltar då kunskap om hundras och inblandade övriga hundraser dessutom brister eller helt saknas. I stort sett ingen väljer att informera om den senare komplexa historiken bakom en hund som marknadsförs och säljs som en anrik apporterande fågelhund. Dem som, oftast av egen erfarenhet, väljer att sakligt ifrågasätta för att åtgärda detta handhavande förminskas och ignoreras. Tycke och smak fortsätter att regera från själviskt styrande tron och fåtalet är dem som visar genuint intresse för hundrasens ursprung och egentliga bakgrund i denna verklighetens bisarra situation. Såklart! Delar ingen på facit. Ja, då är det också lätt att hävda precis vad som helst.

Vid tidpunkten då jag köpte min första barbet hade jag trots min gjorda hemläxa (i brist på viktig information som fortfarande saknas) ingen aning om alla raser och vitt skilda uppfattningar som låg till grund för hans liv. Det anade jag först när valpen växte sig väldigt stor och mäkta stark. Jag valde en medelstor ras just därför att jag vill försäkra mig om att INTE få en större hund än det jag kontrollerat kan hålla och viktmässigt bära. Vid våra senare besök och deltagande på hundutställning såg jag med egna ögon och kände med mina händer den vida variationen mellan hundarna inom hundrasen. Alla delade lockigt till krulligt hår i olika varianter. Under den vidlyftiga pälsen av varierande densitet och textur rörde sig vissa elegant trippande och var lika nätta som en pudel. Andra påminde mer om en rundlagd spansk vattenhund. En tredje hade rustikt korrekta proportioner men var så stor och tung att resten såg ut som ospecificerade unghundar som stod på tillväxt. Ytterligare en fjärde minner om innehållet - lite av många.

ENTRÄGEN VINNER
Nåväl, många frågor och år senare gjorde jag ett nytt och andra försök att köpa den ras och hundtyp som jag i förstone sökt och läst in mig på. Nu var jag av egen erfarenhet förberedd och därmed också införstådd med rasnamnets snårigt otydliga och tudelade bakgrund. Jag har blivit kunnig nog att skilja fakta från åsikt och lärt mig att gallrande sortera för att finna en uppfödare som känner ursprunget och uppriktigt kan berätta om bakgrunden till egna tikar men också hanar som involveras i avelsarbetet. En uppfödare som i vederlagd kunskap tillvaratagit generationers erfarenhet och som också väl känner rasens många svårigheter. En målmedveten uppfödare som tidigt tagit ställning och förståeligt kan förklara sitt valda sätt att arbeta för en specifik hundras. En påläst och intresserad uppfödare som uppriktigt förmedlar och vet att valpar sprungna ur en blandad raskompott har mindre förutsägbarhet och kommer därmed också i större utsträckning att skilja sig åt i storlek, vikt, utseende, karaktär och funktion.

Bakom en sedan länge stabiliserad och förutsägbar rashund vilar många gemensamma krafter från intresserade själar och flera decennier av selektion i ett tålmodigt och målinriktat arbete. I framgång som motgång. Med siktet inställt på ett och samma önskade resultat - en väl definierad hundtyp. Med nyvunnen kunskap och insikt gavs mig så också ett sällsynt tillfälle med möjlighet om god utdelning i en valp som tillika vuxen har stor chans att hamna nära ursprunglig typ och karaktär.

BESLUTSAMHET
Ett står emellertid uppenbart klart; Det finns ingen ”quick-fix” som snabbt återställer flera decennier av fel och brister. Tvärsom, innebär det ett långsiktigt samarbete för ett gemensamt uttalat och väl beskrivet mål. Ett arbete som kräver tolerans och öppenhet med full insyn, dokumenterad och faktabaserad raskunskap, erfarenhet och tålmodig selektion över många generationer. Det vill säga OM organisation och uppfödare har för avsikt och vill att rasen åter ska stabiliseras till en identifierbar ras bland numera många typer och hundraser. I nuvarande barbetvärld har uppfödare inte ens enats för att tydligt uttrycka vilken av nu många typer och varianter som önskas och eftersträvas. Alla är ju SÅÅÅ charmigt söta! Och hur ska det göras? När dem flesta inte ens är transparenta nog med att ärligt upplysa om den faktiska rasblandning som numera avlas, bedöms och saluförs som renrasig. Kanske av rädsla för att i nästa led stöta sig med en valpköpare som tror att just deras unika barbet är rättesnöret för en ras som extremt få känner och faktabaserat kan definiera. Eller kanske med obehag stå till svars inför dem som söker och vill ha en förklaring? Nej, det duger inte och löser heller inga problem att hävda att man ingen handlingskraft har och därmed lägga allt ansvar på någon annan. Granskad och redovisad fakta som i öppenhet görs tillgänglig för allas vår kännedom kan däremot göra stor skillnad för såväl hund som människa.

Att utnyttja okunskap för egen vinning är inget nytt. Det existerar och pågår dygnet runt, världen över och inom alla samhällsklasser, kategorier och områden. Med andra ord ett väl känt och vanligt förekommande samhällsproblem.

ETT RÅD PÅ VÄGEN
Söker Du en redan stabiliserad och förutsägbar rashund då ska Du inte välja hundrasen barbet. Satsa då istället på en av många redan välkänd och sedan länge väl beprövad och etablerad rashund. Spelar förutsägbarhet och verifierad bakgrund mindre roll? Ja, då är barbet ett alternativ bland många. Vill Du värna barbet? Lär om dess tudelade och skilda historik, ta riktning på endera, sök mer fakta, var medveten om dagens mix, förhåll Dig källkritisk och allra viktigast, var uppriktig! Att vara korrekt informerad och införstådd med den krassa verkligheten ökar medvetenheten och minskar risken för utnyttjat missförstånd och oanade överraskningar. Eller som den upptäckt gjord i livet med min första barbet. Som resulterade i en chockerande men förklarande ny insikt med tung och stundvis smärtsam svår konsekvens.

Du vet vad Du får! Så lyder svenska kennelklubbens utvalda och första argument för att prioriterat välja en dokumenterad och registrerad rashund framför andra oregistrerade hundar. Ett bra argument om det överensstämmer med hundens förmedlade data och historik. Men om rashundens data och historik fallerar? Ja, då fallerar också argumentet som felande och totalt faller pladask. Liksom jag, som förlitat mig på felaktiga och overifierade uppgifter.

Två skilda typer av rasen barbet
Vieux Barbet Français och Barbet Moderne
Mankhöjd och vikt varierar inte enbart på om det är en tik eller hane utan mer beroende på urvalets tidigare hantering och dosering mellan alla mixade raser och okända hundar i dagens barbet. Här finns stora tikar och mindre hanar och tvärs om. Bilderna ovan visar två fullvuxna hanar i olika mått som längd, höjd, bredd och vikt. Just för att återspegla något lite av den idag variationsrika mix som alla går under rasnamnet barbet.


Vem kan definiera och specificera en hundras eller två?



Vieux Barbet Français

Barbet Moderne


Faktakunskap ger inga snabba cash men söta hundvalpar gör… Vem bryr sig om kunskap och tillförlitlighet när inte ens våra kennelklubbar inser att dem binder ris åt egen rygg genom att vägra lyssna och fortsatt blunda?

Comments

Resignera eller fortsätta informera?

Knowledge and education can preserve the Barbet


Att tampas med stora elefanter kan få dem allra flesta av oss att ge upp vid blotta tanken. Spontana glättiga eller elaka tillrop utan förankring är lätt att slänga ur sig men att presentera och argumentera för verifierade faktauppgifter kräver sin tid och kunskap och inte minst ett aldrig sinande tålamod.

Tillrättalagda samtal intresserar mig inte. Jag efterlyser det levande och äkta. Ibland kanske också det yviga och svåra samtalet som vågar ta svängar utanför sina allt för strikta ramar. Ett verklighetsförankrat samtal som kan få oss att aktivt lyssna, att växla upp och med nyvunnen insikt också kunna bredda synen på vår tillvaro. Ramar ska väl rimligtvis anpassas efter vår faktiska verklighet.

Det som bekymrar mig allra mest är att när jag försöker föra kunskapsbristen till ytan snabbt blir avvisad med svaret om att rasen barbet skiljer sig inte nämnvärt från hur det ser ut inom andra hundraser. Jag kan inte tala för hur det ser ut inom andra raser men jag hoppas innerligt att det inte är så jämmerligt illa ställt som i den massiva faktaignorans som ännu, dunkelt men glättigt, fortsätter att trassla till det inom barbetvärlden.

Vi har alla ett ansvar. Är det dags att med fast hand greppa inte bara kopplet utan också koppla greppet om vårt ansvar?
Comments

Hur väl känner Du Din rashund?

Barbet. Hur väl känner Du Din hundras?

Att känna bakgrunden till hunden vi har i vår ägo kan hjälpa oss att bättre förstå vår egen hund, dess utseende och beteende. Vad vet Du om hundrasen barbet med dess komplexa och tudelat skilda historik?

I nu sju års enträget sökande efter svårfunnen fakta vet jag idag en hel del men har trots det massor av frågor som ännu söker svar. Vad vet Du om just Din barbet? Visste Du att rasen barbet idag är en nybildad mix mellan två helt olika raser? Nämligen mellan den ursprungliga fågelhunden vieux barbet och den långt senare men från pudel nybildade rasen barbet moderne. Ett avgörande och viktigt faktum som är det mest grundläggande att känna till om man är intresserad och involverad i hundrasen barbet och som dessutom låter oss att bättre förstå den vida variation som idag kan ses inom rasen.

Barbet i ett kluster av ord

Allt passar inte in på alla. Men alla kan finna något
som passande beskriver just precis!

Comments