Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Barbet Français

Då och nu

Historical timeline Vieux Griffon Barbet, Elaine Fichter


MED TACK TILL mor Iabada och far Froggy och deras gemensamma matte. Det är på dagen exakt tre år mellan de båda bilderna nedan. Den lilla valpen har blivit vuxen och sidorna i boken blir allt fler. Med båda bilderna på skärmen minner det om hur snabbt valpar blir stora och än fortare tycks tiden passera. Idag har jag ytterligare ett foto att addera till växande rön och bildarkiv.

Neo Mahler 23maj 2017, Barbets en Bresse

Neo Mahler 23 maj 2020, i Åhus
Neo Mahler de la serve de la chapelle d'Alexandre i dag.
Comments

Resignera eller fortsätta informera?

Knowledge and education can preserve the Barbet


Att tampas med stora elefanter kan få dem allra flesta av oss att ge upp vid blotta tanken. Spontana glättiga eller elaka tillrop utan förankring är lätt att slänga ur sig men att presentera och argumentera för verifierade faktauppgifter kräver sin tid och kunskap och inte minst ett aldrig sinande tålamod.

Tillrättalagda samtal intresserar mig inte. Jag efterlyser det levande och äkta. Ibland kanske också det yviga och svåra samtalet som vågar ta svängar utanför sina allt för strikta ramar. Ett verklighetsförankrat samtal som kan få oss att aktivt lyssna, att växla upp och med nyvunnen insikt också kunna bredda synen på vår tillvaro. Ramar ska väl rimligtvis anpassas till den verklighet som regleras av dem och inte tvärsom.

Det som bekymrar mig allra mest är att när jag försöker föra kunskapsbristen till ytan snabbt blir avvisad med svaret om att rasen barbet skiljer sig inte nämnvärt från hur det ser ut inom andra hundraser. Jag kan inte tala för hur det ser ut inom andra raser men jag hoppas innerligt att det inte är så jämmerligt illa ställt som i den massiva faktaignorans som ännu, dunkelt men glättigt, fortsätter att trassla till det inom barbetvärlden.

Vi har alla ett ansvar. Är det dags att med fast hand greppa inte bara kopplet utan också koppla greppet om vårt ansvar?
Comments

Mer turbulens...

Den 12 maj 2020 meddelar styrelsen i den holländska barbetklubben att de avgår på grund av meningsskiljaktigheter och bristande förtroende från sina medlemmar. Samma dag meddelar styrelsen på klubbens hemsida att de omedelbart ställer sina platser till förfogande.

Några holländska uppfödare och hanhundägare har visat sitt missnöje med den nytillträdda styrelsen och i protest har de lämnat klubben samtidigt som båda parter sprider sitt tyckande och tänkande i sociala medier. Den avgående styrelsen meddelar i sitt beslut att i början på juni ska nya representanter bli valbara efter medlemmars inskickade förslag och önskemål och därefter ska skriftliga val hållas under en period i mitten av juni för att förhoppningsvis så kunna presentera ny styrelse den 30 juni som kan ta över rodret från den avgående med verkan från den 1 juli 2020.

När den nya och nu avgående styrelsen tillträdde i början på 2020 hade man ambitionen att ena det holländska barbetfolket. Styrelsen sa uttryckligen att man inte vill se bakåt utan enbart jobba med och för framtiden. De ville skapa vad de uttalar som ”en vacker och samstämmig rasklubb” för att engagera alla sina entusiastiska barbetvänner. De avsåg anordna gemensamma aktiviteter genom att skapa inspirerande mötesplatser och aktiva hundpromenader. Kanske den typ av klubb som många rashundkännare benämner som en fröjdefull ”walkingclub”? Vad vet jag?

En ”walkingclub” är en klubb som fokuserar på människors välmående mer än att fokusera på målet som är att värna en specifik rashund. Att värna en rashund är ett ansvarsfullt och omfattande arbete som innebär att man i nutid måste blicka både bakåt och framåt för att kunna tillhandahålla granskad fakta för en uttalad och vägledande målbeskrivning. Nödvändig fakta som borde vara den gemensamma grunden i all samverkan mellan individer för att värna en gammal rashund men också en ung modern sådan.

Whats up barbet Neo Mahler 2020
Comments

Styrka av kungligt mått

Ett kungligt starkt beslut 2020

Sveriges kronprinsessa Victoria med familj valde sig en hund av mindre storlek. En blandras av pudeltyp. Valet av hund tände snabbt fyr på flera av Sveriges uppfödare av rashund som reagerade högljutt och med stor bestörtning.

Hhmmm. Är det för att man missunnar kungligheterna att göra sina medvetna val efter eget huvud? Eller är det för att en av alla dessa uppfödare av rashund, inte gavs tillfället att göra en vitt omskriven och kunglig affär? Kanske ett missat tillfälle där en populär och inflytelserik person kunde ha lyft en rashund till kunglig tron och ståt? Kanske skapat ett nyvaknat intresse för ökad efterfrågan? Likt då Obamas införskaffade en portugisisk vattenhund eller Churchill med all sin pondus som också vurmade stort för sina älskade pudlar.

Svenska Kennelklubbens presstalesperson uttalar med tydlighet att genom att köpa rashund från en uppfödare ansluten till SKK får konsumenten också den allra största köptryggheten. SKK säger att det är det bästa alternativet för såväl hund som ägare. Men handen på hjärtat. Är det verkligen så? Är det inte just den genuina uppriktigheten som är det absolut allra viktigaste?

Kronprinsessan Victoria är åtminstone införstådd med blandningens innehåll vid val och köp av hund. En korsning mellan cavalier king charles spaniel och pudel. Jag som valde en rashund från en uppfödare inom SKK fick ta del av det blandade innehållet i min stambokförda rashund först efter mitt val och köp. Kunglig eller inte, alla har vi frihet att välja just den hund som vi tror kan komma att passa oss bäst. Kronprinsessan framhäver just detta; Vikten av att göra och ta sina egna val och beslut och inte efter vad andra tycker och tänker. Ett starkt beslut trots att det nu skälls högljutt barskt och morras bitskt ilsket i de [o]organiserade leden.

Jag gratulerar och lyckönskar både kungligheter och deras nya valp! Tillsammans med Er nya familjemedlem väntar nu en snabbt växande kärlek och en tid av mången lärdom i såväl roliga som mindre roliga händelser. Störst av allt är ändå livet med hund och den sanna kärleken som frodas i all delad glädje!

Maestro Mac valp 2008
Maestro Mac. Vår alldeles egna blandis och som här återges i hela sitt majestät när han 12 veckor gammal välkomnades hem till oss. En salig liten blandras med en stor portion personlighet. En älskad vän full av outtömlig energi och glädje som bringat oss många minnesvärda år. En liten blandras som dessutom kom att väcka mitt intresse för en medelstor specifik hundras.


Det finns förstås för- och nackdelar med allt. Ett behöver inte utesluta det andra. Uppdelat, ordnat och sorterat men ändå tolerant tillsammans. Med uppriktighet och i olikheters många styrkor kan vi istället komplettera och komma varandra till ömsesidig nytta inom det ämne som gemensamt samlar oss - Hundar!
Comments

Hundar mellan hägg och syren

Barbet Koi och Neo Mahler våren 2020

När omvärlden svajar får man ödmjukt försöka att stadigt hålla alla goda förhoppningar vid liv och nära hjärtat. Att med närvaro glädjas och aktsamt vara rädd om det vi faktiskt har i stunderna som vi ges och möter. Grabbarna Bus njuter nyfiket våren och jag uppskattar möjligheten av att nära kunna följa både hundar och vår.

Häggblomster med text
Barbet Koi i närbild våren 2020
Barbet Neo Mahler i närbild maj 2020
Lila syren i sitt högflor

Comments