Kommentarer till dessa båda bilder blir bara överflödiga...så bilderna får tala för sig.

Tiden rusar iväg och det börjar dra ihop sig till avslutning på våra terminskurser i lydnad och rallylydnad. Det har varit upp och ner i inlärningen precis som det ska vara. Ibland har jag en jätteivrig och arbetsvillig Koi och ibland fungerar ingenting. Vårt största problem är att hålla fokus på mig och momenten, inte vad omgivande hundar och förare sysslar med. Men Nicke Nyfiken vill gärna ha koll på omgivningen och kan helt plötsligt vända fokus till händelserna runt omkring som verkar mer spännande. Men de dagar vi har motvind...så lägger jag in en lägre växel. Vi avslutar efter ett kort men väl utfört moment och sen får träningen bero tills nästa träningstillfälle. Vi arbetar efter mottot det ska vara kul att träna! Nästa vecka har vi våra sista träffar innan sommaruppehållet på klubben.

Är det inte den ena som tjuter så är det den andra...men alltid samma trätoämne – bollen! Rätt tjatiga herrar om jag får uttrycka min tröttsamhet över att ständigt be dem klara av sina kiv under tystnad.
Mac har sluppit sin fina tröja och stygnen har i veckan till hans glädje blivit avlägsnade. Svar har vi också fått på den knöl som med god marginal opererats bort. Det var ett trichoblastom – en godartad tumör som utgick från en hårsäck. Inget ovanligt på en hund av den typ av päls som Mac har. Så vi är nu lättade och glada över provsvaret. Några dagar till så är nog ruvorna också borta. Förutom att Mac ständigt rullar sig på grund av kliande sårskorpor...så är en nyfiken Koi gärna behjälplig med att hålla Mac ren. Om inte bollen är i närheten förstås...

Utställningsdags igen. Denna gång åkte vi till närliggande Hässleholm och i strålande sol spatserade vi gräsplanerna som omger den vackra Hässleholmsgården. Vi träffade Barbetintresserade och Koi fick lov att hälsa på två fina Barbetdamer som också deltog i dagens utställning. Koi fick beröm för sin fina päls med dess underull. Pälsen är ett särdrag hos barbeten som är viktig och detta poängterade domaren ett flertal tillfällen. Pälsen ska vara i oborstat naturellt skick, allt annat är ett helgerån mot rasen sa domare Jochen Eberhardt och körde fingrarna genom Kois tjocka oborstade lockar. Ett annat företräde som föll domaren i smaken var det typiska Barbethuvudet med lågt ansatta öron och ett vidlyftigt karaktäristiskt skägg. Vi blev etta i öppen klass med kvalitet Excellent för dagens uppvisning med kommentaren om att Koi borde vara lite mer samlad i sina framben under språngmarsch. Ett BIM fick han också men inget ck eller certifikat och Cacib. Detta påtalade en annan utställningerfaren för sekretariatet som fel eftersom han ska ha ett ck för att tävla vidare i bästa han/tik klass. Så då fick han ett kryss i ckrutan. Sen diskuterades ärendet igen....och det hela slutade med att BIM tas tillbaka och slutresultatet blir etta i öppenklass med Excellent som kvalitetspris. Jag är inte så hemma i utställningsvärlden men det verkade en aning förvirrat. Men å andra sidan så spelar det inte så stor roll - Vad är en BIM titel om hundra år när jag har världens bästa Barbet idag!




Vi grattar stort svensk champion Bianca med ägare Marie till Bäst i rasen och himla kul att ses igen.



Kois favoritdam Alma blev idag utöver sitt danska championat även svensk champion.



En härlig utställningsdag är till ända och en trött Koi åker hem och idag när det störtregnar är vi ordentligt glada över att vi hamnade på gårdagens utställningsdag och inte dagens....synd om alla regnblöta deltagare idag men vi önskar dem alla ett STORT lycka till!

Bara så söt...och ibland när vi har våra meningsskiljaktigheter, Koi och jag, är det gott att se till hans så snälla ögon...och komma till insikt om att det kanske är jag som inte är tillräckligt tydlig i att visa vad det är jag vill han ska göra.

Mac har blivit Koisäkrad. Det blev en vända till stan och barnavdelningens kläder för pojkar. En tröja till Mac blev resultatet av hur jag skulle skydda operationsstygnen från Koi och undvika att de blir smutsiga av allt rullande som Mac nu företar sig för att komma åt det som irriterar och kliar på ryggen. Mac var inte särskilt nöjd över klädvalet så nu går alla och ständigt berömmer honom över hur stilig han är. Lite bättre går det...men värre är det när Frans ska gå kvällpromenaden med Mac...då är det Frans som skäms då de han möter börjar småfnissa åt den påklädda lilla svarta Mac. Jag tycker han passar bra i sin tröja och den klär honom väl i rollen som bolldomare över Koi.

Lille Mac är nyss hemkommen från operationsbordet. En liten knuta på ryggen som vuxit sig större sen förra sommaren har opererats bort. Han är ordentligt groggy och det är ett ständigt observerande i att hålla koll på den store drasuten Koi så han inte blir för våldsam i sin glädje av att återse Mac, som bara varit borta några timmar, men som saknats stort. Dessa bägge hundar lever nästan i symbios med varandra och det är ett ramaskri när de ska ut på olika aktiviteter var och en på sitt håll. Så ivern hos Koi när Mac åter är hemma är prioritet nummer 1 att hålla koll på. Macs operationssår sitter bra till då han slipper krage eftersom han inte når att slicka på såret. Värre är det med Koi som hela tiden ska undersöka den avrakade ryggtavlans vita lapp. Plåstret ska sitta i två dagar sen ska stygnen luftas och tills dess behöver jag klura ut hur jag ska undvika Kois vård av Macs sår. Två veckor behöver såret slickskyddas, inte från den drabbade utan från den omsorgsfulle och nyfikna kompisen.

Vårkänslor är temat på Agrias nu pågående bildtävling. Bilden ovan är den som jag skickat för att representera Kois vårrus. En yster och energisk herre i sitt esse - där sand och gräs yr i hans framfart. Vill Du delta i bildtävlingen med egen bild eller rösta på någon av alla insända bilder, är tävlingen öppen fram till den 19 maj och finns på www.agria.se.

Koi tar sig ton...och det låter som om världen håller på att gå under. Springer ut för att kontrollera vad de bägge herrarna håller på med. Det visar sig att det låter mycket värre än det egentligen är.



Titta inte på mig för jag har inte gjort något!




Men Mac har tagit bollen från Koi och är således den stora anledningen till det högljudda ramaskri som hörs vida kring.