Barbet Koi & Neo Mahler

och så förstås han som bestämmer, Little Big Mac!

Canipage

Teamwork
Ett canipage som i stundens arbete och glädje nått fullt samförstånd.


Ibland använder sig hundfolk av ordet ekipage när man pratar om den samspelande duon. Den mellan människa och hund.


Inte helt korrekt för ordet hör till och beskriver den enhet som utgör samarbetet mellan människa och häst. Oavsett om människan sitter på hästens ryggen eller på kusksätet i vagnen bakom så beskrivs samarbetet dem emellan som en enhet med det vackra ordet ekipage.

Med dagens alla hundar som av sina människor engagerar sig i allsköns olika aktiviteter så är det faktiskt märkligt att det inte utformats ett liknande ord eller term för det goda och fördelaktiga samspelet mellan människa och hund. Oftast använder vi och säger hund och dess förare men den beskrivningen anger två skilda objekt i dess olika funktion. Själva enheten som uppstår när vi tillsammans arbetar för ett gemensamt önskat resultat saknar sin mer precisa beskrivning. För det är ju just detta som vi jobbar upprepat och målinriktat ofta för att uppnå i den ömsesidiga kontakten och i förståelsen oss emellan. Ett alltid önskat och viktigt samarbete men där vi i hundvärlden saknar ett beskrivande ord. För all del vi lånar ordet ekipage då och då men ska vi inte drista oss till att bli mer specifika och dana oss vårt alldeles egna? En mer rättvisande och tydlig beskrivning i det fantastiska samspel vi har med våra hundar. Vad sägs om förslaget canipage?

Häst på latin benämns Equus caballus och hund som Canis lupus familiaris.
Comments

När kompassnålen saknas

Found_Koi_520


Barbetens rasklubbar världen över visar vilja i att skapa attraktion och intresse för att märkvärdigt uppmärksammas. Uppfödare vill skapa efterfrågan för att dyrt sälja in sin ras men är förvånansvärt ibland närmast mikroskopiskt lite intresserade av att grundligt studera, förstå och förmedla verifierad fakta kring den ras man säger sig känna, värna och älska.

Till uppfödares förtjusning står glatt tillmötesgående rasambassadörer på torg i publika montrar eller inför skribentens flinka fingrar där de i många attraktiva adjektiv skönmålar och visar upp sin ras. ”En mjuk vänlig, charmigt söt och en alldeles underbar hund. En sällsynt ras som är helt fantastisk på alla sätt och vis". Men då frågande intressenter vill ha specifika fakta så är det få som kan eller vill definiera hundrasen. I den med flera sinnen upplevda variationen så hävdas bestämt att alla inom rasen nu många olika typer är en och samma ras. En anrik sällan sedd och föga känd än mindre studerad hundras och där stamtavlan i tryckt skrift anger rasen som barbet.

Men säg mig hur kan vi värna en ras om vi är osäkra på dess historia och framväxt? Hur kan vi vara specifika och definiera rasen om vi inte känner och förstår dess ursprung, exteriör och funktion? Hur vågar vi ens avla på hundar om vi inte intresserar oss för att lära om rasen och dess numera tydliga skillnader som härrör från en brokig bakgrund i olika syfte och mål? Om vi inte med säkerhet känner gårdagens och dagens fakta hur kan vi då uttala oss om morgondagens mål och resultat?

KÄNSLA VERSUS FÖRNUFT
I barbetvärlden florerar det mycket av passionerade känslor och prompt bestämda antaganden. Här finns också fakta och oklarheter som både medvetet och omedvetet döljs. Det är anmärkningsvärt att en till början fransk försumlighet men som numera är en spridd och tilltagande skandal tillåts att okontrollerad växa. Den specifika ras som de involverade förespråkar, avlar, bedömer, marknadsför och säljer finns inte ens längre. Rasen idag består i en blandning av flera olika raser men också hundar av helt okänd härkomst. I oklar dosering finns också mer eller avsevärt mindre arvet från den ursprungliga rasen. Det stora flertalet av oss saknar faktisk kännedom om rasens uppriktiga bakgrund och tidslinje. Det finns inte ens en samlad dokumenterad djupstudie med tydliga referenser för allmän kännedom att tillgå. Rasen har en lång historik och den senare är krass och rörig då den vittnar om människans övermod men också om okunskap och vilseledande dumhet. Om ingen studerar och granskar källor med målet om att förmedla och sprida saklig objektiv information, då ges vi aldrig möjlighet att kunna göra medvetna och informerade val. Inte heller kan vi värna en rashund.

Girighet och arrogans har åter igen trumfat både fakta och sunt förnuft. En organiserad hundvärld som bortser eller helt blundar för fakta och dubiösa händelser och beslut är bortom förståndets sans och reson. Ett faktum som är förödande inte bara för en specifik hundras utan också för den organiserade hundvärlden då den kullkastar hela dess syfte och mål. Inte undra på att de levande tysta själarna inom denna världsomspännande organisation varken vill eller önskar att uttalat agera för att därigenom rikta strålkastarljuset på begångna och egna förödande fel.

GEMENSAMT ANSVAR
Inget varar för evigt – inte ens en spridd lögn. Vi kan inte skärma oss från verkligheten om vi önskar göra skillnad i dag för att gynna morgondagen. Jag har funderat en del kring om och hur den organiserade hundvärlden ska tackla denna långtgående och nu svårt toviga situation? Vad och vem kommer att klippas bort och hängas som syndabock i ett fall som detta? Alla vi som är delaktigt involverande i rasen bär ett ansvar. Vi utgör i olika grad och omfattning de aktiva beståndsdelarna genom brist på fakta i handling och icke-handling. En förgörande ignorans som resulterat i förskingring av en specifik hundras och skapandet av en diffus ny.

Världsmakten spände sina muskler och inledde 2020 med upprepad dumhet i överraskat dåd. Bråd död med skämmande smädelse i ömsesidiga kast mellan parterna i skräckinjagande hot som försätter ovanstående problematik till en helt annan nivå. I vårt omfattande stora handlar det om allt och allas - världens gemensamma förutsättningar
för liv och överlevnad. Likväl, i stort som smått, återfinns mönstret av samma elaka bakterie i ignorans och blixtrande känslors övermod med målsiktet inställt på snabb utdelning och vinst, makt och kontroll, ära och berömmelse. Emellan några makthungriga få förs en girig kortsiktig tävlan med impulsiva handlingar som kan resultera i helt oförutsägbara, okontrollerade aktioner med katastrofala följder för många, kanske alla.

VILJANS KRAFT
Vill vi rikta upp vår irrande färd behöver vi både skynda och hejda oss. Förmedla med upprepad tydlighet kompassnålens önskade riktning! Ibland behövs ett raskt tempo med effektiv handlingskraft andra gånger krävs att vi drar hårt i bromsen, saktar in, kanske helt stannar upp för inte fartblinda spåra ur. Vi behöver vägledning och fakta. Vi behöver bli införstådda med såväl bakgrund som förutsättningar. Vi behöver förståelse för detaljers inverkan på helheten. Höj och vidga perspektivet så vi kan uttrycka ett mål men också ange vad det är vi har att förhålla oss till. Får vi slagsida kan vi söka hjälp för att lära oss hur vi stuvar om och balanserar lasten så att färd och riktning gynnar önskat mål.

Önskar vi demokratiska och informerade val och handlingar är det en förutsättning att vi kan tillhandahålla beslutsunderlag med korrekt data för alla men också visa förmåga att uttryckt specificera vad det är vi har och vad vill uppnå.
Vill vi tjäna pengar på en myt eller värna en specifik hundras? Vad vill vi? Vilket mål och syfte har vi? Hur ska nå vårt önskade mål? Väljer vi att värna en ras görs det allra bäst genom delad uppriktig fakta för allas kännedom. Först i medvetenhet kan vi aktivt påverka och göra genomtänkta val och urval. Med delad kunskap minskar vi också risken för att falla överraskat hårt och farligt djupt i girighetens luriga fallgropar.

Dumhet existerar och går ännu inte att bota men okunskap kan med bildning skolas och kunskap kan ges näring för att kraftfullt spridas och växa.

VAD VILL DU?



Comments