Barbet Koi & Neo Mahler

Barbet Moderne och Vieux Griffon Barbet

Blekinge och Koi i mitt hjärta

En blöt Barbet Koi i närbild

Igår var vi deltagare på en hundutställning i en makalöst vacker omgivning, Blekinge kennelklubb arrangerade en internationell hundutställning i Ronneby Brunnspark. Jättevacker plats och välarrangerad utställning som vi gärna kommer att återvända till. Där fanns till och med små dammar med simmande änder till Kois förtjusning. Med en rastillhörighet som stötande och apporterande vattenhund blev det långa diskussioner med Koi om att inte ge sig ut och simma bland änderna. Vi hade en jättetrevlig dag och pratade hund och Koi med okända och kända som undrade om Koi och rasen barbet. När det kom till deltagandet var det inte lika förtjänstfullt. Det var bara Kois svans och päls som var till belåtenhet. Jag fick också veta att hans ögonfärg inte heller var den rätta utan borde vara mycket mörkare. Med detta utlåtande så trodde jag inte vi skulle få ett ”sufficient” men vi gick från utställningen med ett ”very good”. I utställningskataloger står ju oftast att läsa ”kom ihåg att Du går hem med samma fantastiska hund som Du kom in med” men det är ju inte riktigt sant för igår gick jag hem med en finare hund än jag gick in med. För varje fel som domaren såg hos Koi såg jag två av hans företräden. Hans ögon tycker jag är det mest finaste jag sett och det är väl i sin rätta ordning…för varje hund är ju sin mattes eller husses ögonsten oavsett tyckande och tänkande. Koi är i första hand en vän och följeslagare. Eftersom jag var ensam med Koi i går, bärandes på stol, ryggsäck och papper så fick kameran stanna hemma. Bilder från vackra Blekinge får komma från nästa gång vi åker ”hem” då det är i Blekinge jag har delar av mitt hjärta och föräldrahem. Så bilderna idag får istället bli Kois ögon och profil från stranden i Åhus.

Barbet Koi blickar ut över Östersjön
blog comments powered by Disqus