Ojämlika jämlikar!
30/04/17 17:10
I den omedelbara striden mellan känsla och förnuft vinner alltid känslan. Känslan är medfödd och instinktiv och har av helt naturliga skäl nära till handling. Förnuftet däremot består av erfarenhet och inlärd kunskap som kräver både tid och eftertanke innan den kan agera. Talesättet att skynda långsamt är med andra ord ett sätt att ge förnuftet ett rättvist utgångsläge för att hävda sin demokratiska röst och rätt i ett annars helt oövervinnerligt koncept.
Nåväl, hur prioriterade då Koi? Jo, först så valdes två nya leksaker som nyfiket pockade på hans uppmärksamhet redan då han satt och utövade sin impulskontroll genom att invänta min startsignal. På tredje plats hamnade tre köttbullar som snabbt slukades. Under tiden han käkade upp dem så vilade han ögonen på en särdeles omtyckt och speciell apport med hög igenkänningsfaktor - nämligen den som vi alltid tar med oss när det ska tränas i vatten. Där och då släppte också intresset för de nya leksakerna. De två nya sakerna har vi ännu inte nyttjat tillsammans när vi tränat. När jag åter kommenderade honom fot så var det just gummianden han kom bärandes på. Konstigt nog dissade han bollen helt. Jag trodde han skulle välja att ta med både and och boll innan han kom och satte sig vid min sida. Metallapporten är i sanningens namn ingen jämlike i det övriga gänget av attiraljer. Den har vi jobbat länge och mycket med för att bara hålla kvar i munnen. Koi har numera bemästrat metallapporten men den platsar definitivt inte på hans topp 5-lista.
blog comments powered by Disqus