Skratta eller gråta?
07/12/19 17:47
Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta? Detta då SKK gör sitt offentliga uttalande om vad just dem tycker om pudelblandningar. Svaret som SKK förmedlar är mot ljuset av hur de hanterat rasen barbet både självbedrägligt och löjeväckande.
Det diskuteras valpköp, research, allergi och pudelblandningar i tv4-programmet Malou efter tio. SKK var inte inbjuden men vill delta i diskussionen och förmedlar svar på sin hemsida. Ett litet utdrag ur det svaret följer här;
"I programmet tog man också upp de höga kostnader som är förknippade med pudelblandningar, vilket enbart beror på att efterfrågan är större än tillgången. Pudelblandningarna kostar ofta mångdubbelt mot en SKK-registrerad rashund, trots att de flesta inte har kostat något extra i form av provmeriter, veterinärundersökningar och tester för hälsoprogram med mera. De höga valppriserna lockar också hundsmugglare och oseriösa uppfödare som vill tjäna snabba pengar, vilket ökar risken för att bli lurad.
Om man vill göra det enkelt för sig behöver man alltså inte gå över ån efter vatten och pudelblandningar tycker vi inte tillför något på hundmarknaden. En hundras som uppfyller ens önskemål och en seriös uppfödare hittar man enklast inom Svenska Kennelklubben. Gör ett tryggt hundköp och köp en svenskuppfödd hund från en av SKKs duktiga hunduppfödare!"
Överraskande och trots research är den blandade kompotten av hela min upplevelse och erfarenhet vid köp av rashund inom SKK organisationen. Den organiserade hundvärlden skryter om sina strikta kontroller och kunniga uppfödare av rashundar. Men hur tillförlitliga är kontrollerna och hur kunniga är egentligen våra vägledare - raskklubbar, domare och uppfödare inom SKK?
För dryga sju år sedan inhandlade jag just en pudelblandning, men dock en så kallad rashund under namnet barbet. Jag kan inte annat än med emfas bedrövas. Barbet som marknadsförs och säljs under SKKs rasansvar som en fransk, arbetande, anrik och sällsynt rashund. I själva verket är dagens resultat ett micmac av många raser. Varav en är barbet moderne. En ur pudel helt nybildad ras som är nästan jämngammal med labradoodlen. Dessutom saknas en uppriktig historik och innehållsdeklaration samt ett välformulerat gemensamt avelsmål som uttrycker vilken av alla dessa blandade och olika raser som man genom sin avel avser sig att vilja uppnå och för vilket syfte?
Jag har inget som helst emot blandningar, så länge man är UPPRIKTIG i svar och beslut som återger den sanna bakgrunden för den hund som saluförs. Det jag starkt opponerar mig emot är när organisationen vilseleder genom att inte tillhandahålla hela den komplexa bilden bakom två helt olika men begränsat små raser (den ursprungliga griffontypen och den nybildade pudelvarianten) under samma namn och rasstandard. Dessa två raser är numera korsade. Ytterligare raser är också inblandade i denna superblandning som i dag står till marknadens förfogande under rasnamnet barbet. Värderingsberikat subjektivt dravel hjälper knappast i arbetet om att kartlägga en trasslig historik. Inte heller duger det som förklaring till hugade valpköpare och övriga intressenter.
Som sedan tidigare ägare till en pudelblandning och på jakt efter en mer stabiliserad hundras. Åtminstone jag valde en rashund just därför att jag vill säkerställa hundens ursprung och bakgrund. Jag ville vara förberedd men också för att lära känna och veta mer om min hund. Då jag senare upptäckte att såväl kontroller som granskning fallerar inom organisationen så kan jag inte annat än uttrycka min numera trötta besvikelse. I händelserik efterhand skulle jag upptäcka att jag köpt ytterligare en av numera många pudelblandningar. En rashund med en sällsynt märklig bakgrund som senare skulle visa sig vittna om många raser och skilda viljor och avelsmål bland uppfödare inom flera länders kennelklubbar.
Ja, jösses vilken ogripbar och svårförståelig röra! Vetskap ske lov, för att det finns människor med tålamod som är målmedvetna och intresserade som med samlad data och lång erfarenhet kan bringa in historik för en bättre förståelse. Elva års svensk medvetenhet med fötterna på ”denna sidan om ån” borde tagit oss längre och kunde med hjälp av lyhörd ödmjukhet och fakta bättre upplyst för att vägleda såväl hund som människa. Var finns data som styrker det som sägs och utlovas? Vi behöver kunskap och utbildning. I synnerhet dessa tvåbenta som styrande håller i kopplet för att leda sina hundar på vägen framåt.
Googla labradoodle (34 000 000 träffar då jag googlade ) och titta på bilderna, googla därefter barbet (5 020 000 träffar) och studera också de bilderna…jag lovar, du kommer onekligen att upptäcka likheter då de båda har rasen pudel gemensamt. Googlar jag sedan på den äldsta, Vieux Barbet, den från pudel skilda men ursprungligt specifika hundrasen som fick sin första rasstandard nedtecknad år 1886, då får jag endast 245 000 träffar.
blog comments powered by Disqus