Dags att reformera?
29/01/19 18:14
I dagens organiserade hundvärld tycks mig de flesta vara mest intresserade av sitt eget arbete i egen vinning och mindre av att skapa ett gynnsamt arbetsklimat för alla. Ett arbete som borde bestå i att fokusera på och värna om hunden genom att informera och utbilda dess ägare.
I högljudda röster av antaganden, hörsägen och lögner är det än mer angeläget att de med stort inflytande agerar i motsatt riktning för att stävja dumhet. Genom mina år som medlem i svenska kennelklubben, SKK, har jag förutom min egen också tagit del av åtskilliga och hårresande berättelser. Det uppdagades ganska snart att jag var inte ensam om drabbningen av organisationens mörka och vindlande insida och inte minst i dess motstånd att med förståelse lyssna. I helgen fick jag ta del av ytterligare en. En sorglig läsning som handlar om ett respektlöst kränkande av individen från en organisation som ska värna om hundar genom att samla, informera och stödja dess ägare.
Om hundägarnas riksorganisation åsamkar människor och hundar skada är det självklart att de också med ansvar bör arbeta för att ställa till rätta. Ett hierarkiskt, saktfärdigt trögt och tillslutet system behöver luftas och reformeras. SKK vill se öppenhet i ärlighet från sina medlemmar och då är det väl lika rimligt att medlemmar har rätt att få detsamma av organisationen i retur. Om allt fler medlemmar snubblar och ibland slår sig riktigt illa på grund av all smuts som genom åren sopats och ansamlats till hindrande stela och hårda högar under mattan då räcker det inte längre med storstädning utförd av en. Nu behövs gemensamma krafter på alla plan och där alla behöver bjuda till. Ut med orättvisa, pennalism, trångsynthet och skitprat och in med fakta i transparens, respekt och tolerans.
Om vi vill hantera vår verklighet behöver vi också få veta hur den ser ut. Det innebär att kunna delge sina synpunkter och erfarenheter utan risk för aggression och hot i att sprida rädsla som kväver ordet till tystnad. Gör slut på skrämseltaktik, dövhet och tystnadskultur inom organisationen och börja aktivt lyssna för att konstruktivt kunna kommunicera och förnuftigt agera! Att fortsätta hålla dumhet om ryggen fostrar bara än fler in i ett bedrägligt beteende med problem som växer sig allt större.
Finns det ingen som lyssnar inom organisationen är det nödvändigt, som Jack Brander med sitt civilkurage, att ta diskussionen till offentlighetens ljus för att belysa och lyfta allvarliga brister det blundas inför men som prioriterat kräver både handling och åtgärder.
Jack’s berättelse påminner mig om en annan artikel jag läste i höstas men som handlade om den engelska kennelklubben, The KC, och som också bedriver en skrämma-till-tystnad-kultur även den tycks ha hamnat under en granskande lupp.
Här finner Du Jack’s berättelse om Du bläddrar neråt i nyhetsflödet till den 25 januari 2019.
I denna länk artikeln om The Kennel Club I The Times.
Här en annan, om min egen erfarenhet berättad i artikeln DogPeace.
blog comments powered by Disqus