När höstmörkret rullar in
18/10/21 17:10
Att utlova förändring men aldrig agera. Att ständigt bli förbisedd. Att mörklägga viktiga fakta. Att dra förhastade slutsatser. Att sprida hörsägen utan att egentligen veta. Att vägra kommunicera. Att inte visa tolerans, hänsyn och omtanke.
Att bli överkörd medför att jag går sönder. Dessa uppräknade är bara en liten del av många och fler ledsamma ATT… Som alla leder till samma trista resultat. Det är mänskliga handlingar, omedvetna som medvetna, vilka också obönhörligt som smärtsamt destruerar. Oavsett om det drabbar människa, djur eller natur så blir konsekvensen plågsam.
Det må gälla en specifik hundras eller något så allmänt omdiskuterat som allas vår jord och dess klimat. Vi blir ständigt och upprepat varnade om allvarets konsekvenser men likväl visar få av oss viljan att lyssna och lära för att kunna lägga om kurs och därmed förändra såväl våra vanor som attityder. Nej, istället väljer vi att blunda och skyller på allehanda ursäkter och omständigheter emedan vi ansvarslöst fortsätter i gamla fotspår mot avgrundens förödelse.
Ett omfattande förändringsarbete utförs inte av några enstaka få passionerade själar utan kräver insatser och ansvar från alla och en var. Ska vi vända på skutan måste vi tillsammans hjälpas åt. Uppriktigt och tydligt. Om än med olika insatser och förutsättningar men det är bara med gemensamma krafter för samma mål som ger oss möjlighet att i tid lyckas nå till trygghetens hamn innan dess att orkanen hinner ikapp för att dra oss alla djupt ner i mörkrets sank.
Kära vänner, hoppet sägs vara det sista som ger upp. Så låt oss framöver vandra i ärlighet för att gynna livet och dess unika mångfald.
För mig är det alltid lika berikande som glädjande att uppleva och se hur delad kunskap, erfarenhet och envetet arbete går i riktning för ett uttalat, förklarat och införstått mål. Ovan i Vieux Griffon Barbet – Neo Mahler de la serve de la chapelle d’Alexandre.
blog comments powered by Disqus