Träningsdags och det brukar vanligtvis ske var för sig men då Mac såg extra ledsen ut tog jag honom med och tänkte att han kunde få agera som störning till Koi. Efter en rastningsrunda gick vi mot appellplan. Telefon ringer just när vi äntrar plan och de båda träningssugna får med ett tåligt och exemplariskt uppförande vänta en stund till.



Nu kan vi köra igång – jag sätter Mac, som ska vila, mitt på plan och tänker runt honom träna fritt följ med Koi. Men Mac vill också aktivt jobba och visa att han också kan. Mac tar istället för att sitta still full fart mot lydnadsträningens hopphinder. Fotografen uppmärksammar det hela och säger att nu får jag faktiskt ägna lite tid också till Mac. Den duktiga lille Mac får visa en gång till och får nu massor av beröm. Därefter får Mac vila sina ben hos fotografen då han numera ska träna sina muskler och inte belasta sina onda leder i alltför många hopp. Fotografen tar Mac på ytterligare en uppskattad promenad och jag får istället träna en hund i taget så att bägge grabbarna får den uppmärksamhet de var och en förtjänar i sina väl utförda arbeten.

Härliga septemberkvällar med sommarvärme har inbjudit till långa utevistelser ända tills solen dalar och mörkret sakteliga tar vid. I veckan träffade vi Paulsson & Co, vilka var dem vi gick kurs hos i våras. Vi tecknade oss för ytterligare en träningskurs i höst för att underhålla det vi påbörjat i jaktlydnad och apportträning. Vi fick också med oss några gräsänder när vi for därifrån och dessa har de två senaste dagarna kommit väl till pass och användning i vår träning. Koi apporterar med glädje simmande från djupt vatten men också i stenig sjöbotten ur täta vassruggar. I vanlig ordning får jag upprepa mångfalt till Koi att övningarna upphört för att få honom upp ur vattnet. Det är hög tid att åka hem nu innan mörkret helt tar över.

Idag är det internationella skäggdagen och Koi stoltserar med sitt mestadels lätt blöta...