Igår gjorde vi sista dagen på vår Lydnad med klicker hos Gitte på Hallens hund och träning i Bromölla. Och Koi klarade sina examensprov om än att han fortfarande är otålig och det får inte repeteras för många gånger. Då blir han ofokuserad och vill ha något nytt att engagera sig i. Hela veckan har vi tränat med sitt och sitt kvar i position utan kommando – bara använt klicker och belöning. Det har gått riktigt bra även om det ibland varit svårt för Koi att ha en Mac som ständigt pockar på uppmärksamhet och som ibland vill vara med och visa hur man gör. Snacka om störning. Ibland fungerar det och ibland inte men vi kämpar på. När nu vår klickerkurs är slut så får vi planera för vårens utbildning. Det blir allmänlydnad på brukshundsklubben och fortsättning på klickerkursen hos Gitte för Koi. Mac får fortsätta med sin rallylydnad. Härligt att det är en vår på ingång och att dagarna blir allt längre…det behövs nu när det är mycket som ska hinnas med.

Det är mycket bus och kiv och massor av energi i unghunden Koi. Ibland är Mac med på noterna och det är ett himla liv i snön. Det gruffas och det visas tänder – och det ser värre ut än vad det egentligen är. Skulle Koi bli för ivrig och uppspelt eller Mac tröttnar så säger han tydligt ifrån och Koi ger med sig. Åtminstone en stund… och de sätter sig snällt sida vid sida och låter sig fotograferas. De har trots all bus och kiv eller kanske är det tack vare, blivit väldigt måna om var de har varandra. Ska alltid vara i varandras närhet – såväl i bus som i vila.








Och äntligen kommer vi då till bilden som är upphovet till denna fotosession av bus och stök. Så i slutändan blir det ordning på torpet… tills nästa busattack följer.

Idag blir han 337 dagar eller 11 månader, vårt älskade lilla troll. Fastän så liten är han ju förstås inte längre, snarare en stor luns. Vi får fira dagarna hans i snön och det kommer att bli lite extragott och lite extrakul för vår söta Babbe! Men gott blir det också för Mac som så snällt låter den ohängde drasuten ta så mycket plats. Sen blir det också lite träning under dagen då vi har en examensuppgift som ska sitta som en smäck till nästa tisdag då det är avslutning på vår klickerkurs. Vi hälsar också till syskonen Cora, Corrie, Bella, Buster och Higgins och hoppas Ni också får en himla kul dag!

Vi blir inte av med snön…och i natt kom det ännu mer. Det är bara att bita ihop och fortsätta önska varmare väder. Hundarna mina klagar dock inte och i vanlig ordning så är det snörush som gäller. Det är nollgradigt och det är inte kul med alla dessa snöbollar i pälsen. Macs snöbollar går att borsta bort med kardan men Koi måste duschas för att få honom snöfri. Jag håller också på att borsta honom tovfri på benen och har satt mig för att ta ett ben om dagen men dessa ständiga duschningar gör inte att tovorna blir färre direkt…

Ett stort hjärta har han och ett stort hjärta är han och idag men också alla andra dagar önskar vi våra läsare en riktigt Hjärtlig Dag!

En nos som heter duga, det har han våran Koi. Är det inte löptikar så är det vilt. Alltifrån sorkar till rådjur – allt är av största intresse. När han får nosen full av vilt syns det på långt håll. Antingen kör han nosen högt i luften eller så springer han med den konstant i marken. Kroppen blir på helspänn och det är dags att bryta hans spår eller sök och koppla upp honom. Snabbt som ögat måste det gå för annars ger han sig iväg på egen hand. På senare tid har det blivit lite längre och längre iväg och han är så upptagen i sitt arbete att han glömmer bort var Mac och jag är och han hör definitivt inte att jag kallar. Det kommer att bli mycket inkallningsövning med störning framledes med våran jägare och jag får träna på att ha ett vaket öga för att förekomma hans intresse i tid. På bilden nedan har han nosat upp ett sorkbo och parkerat sig.

När vi möter andra hundar ute på våra promenader har Koi svårt att hålla fokus och följa Mac och husse. Ibland skälls det men allt som oftast så är han otroligt nyfiken och han blir väldigt lätt distraherad av det som händer runt omkring honom. För att göra en avledningsmanöver behöver vi antingen husse och godis eller en dragleksak eller boll. Då blir det som små ljus av de bägge herrarna och vid kommandot sitt så är ändorna i backen fortare än kvickt för att erhålla sin belöning och den hund som distraherat får nu passera våra hundars ryggar och helt utan utskällning. Sen är det bara att fortsätta i den snö som jag trodde skulle bli till tö…

Koi har vuxit på ordentligt sen vi hämtade hem honom. Jag har gjort en kort bildkavalkad över tiden från födelse fram till idag när han är tio månader och som slutligen kommer bli en presentation av hans första tolv månader. Tanken är att kunna visa på hur snabbt det går från liten urcharmig valp till stor urcharmig åring. Du hittar sammanfattningen under rubriken Första året i bild.