December 2016
Min barbet
30/12/16 07:43
Med tid, mycken och god hjälp av kunniga och erfarna privatpersoner runt om i Europa så börjar nu alla spridda bitar att bilda en samlad helhet och jag förstår idag att min rashund är en ny mix av två skilda raser med helt olika ursprung! Och inte bara min barbet utan det stora flertalet.
Är Du intresserad av rasen barbet och har konkreta önskemål i valet av hund då kan kanske det jag erfarit vara till hjälp och nytta. Inte för att en är bättre än någon annan utan för att lära och förstå innan Du agerar. Är enda önskemålet med Ditt hundköp att äga en söt och ovanlig hund då finns det många hundar att välja bland men det jag berättar är ändå av stort värde att känna till då det ger en större förståelse för Din egen hund om Du bestämmer Dig för rasen barbet.
Medvetenhet om rasens bakgrund är av stor betydelse. I synnerhet om Du har formulerade önskemål och önskar veta mer om hur Du kan agera för att åtminstone kunna påverka chanserna att hamna någorlunda nära Dina önskemål. Kunskap som samtidigt ger en god förståelse till varför det inte är helt lätt eller ens möjligt att kunna förutsäga ett slutresultat. Barbet är idag en ras i variation därför att rasen till flertalet är en mix av två skilda raser med två helt olika bakgrund. Vilken föredrar Du eller kanske spelar variationen en mindre roll eller kanske ingen alls? Bli tidigt medveten om den lägre förutsägbarheten hos barbet som inte är i proportion med våra mer vanligt förekommande hundraser. Just därför det är en ung blandning av två tidigare helt åtskilda raser. Båda har en starkt begränsad population och båda har var för sig dessutom influenser av andra hundraser. Mängd och dosering av dessa två raser hos dagens barbet påverkar givetvis också ett slutresultat. Med hjälp av medvetenhet kring innehållets fördelning och resultat kan vi söka den kombination som ökar möjligheten att hamna närmre vårt mål vare sig vi sysslar med avelsfrågor eller väljer hundvalp.
ATT MED KUNSKAP VÄLJA HUNDRAS
När jag skulle välja ras studerades noga flera olika hundraser som passade någorlunda väl in på de önskningar som jag hade på vår kommande kamrat och följeslagare. Vi önskade en öppen och glad, oförstört naturlig, en långhårig och robust begåvning som inte fäller. En oslipad diamant, ungefär som våran Mac men gärna något mer samarbetsvillig och helst inte lika enveten. Vår nya vän skulle vara medelstor och inte större än att jag för egen hand skulle orka bära hunden till bilen om vi skulle nödgas söka akut hjälp hos veterinären. Denna gång skulle det bli en rashund därför att jag ville ha en högre förutsägbarhet i vår nästa hund än hos den lilla blandras vi redan hade. Jag önskade också ha en bättre inblick i min hunds historik – både vad gäller hälsa men också exteriört som interiört – i utseende och karaktär. Precis likt det toppargument SKK anger som nummer ett i sin 5-punktslista om varför vi hundköpare bör välja en rashund – DU VET VAD DU FÅR!
Jag ville vara mer förberedd och påläst om den hundras som jag bestämde mig för. Dels för att bättre förstå min egen hund och därmed bli en god vägledare under vår tid tillsammans och dels för att tillfredsställa min egen vetgirighet genom att skaffa en hund där jag kunde följa hans bakgrund till skillnad från alla obesvarade frågor jag har om min blandras Mac.
Trots mitt förarbete skulle det snart efter vårt hundköp uppdagas att argumentet ”Du vet vad Du får” inte gäller för den ovanliga hundrasen barbet. Hos barbet finns en mycket större och mer komplex bakgrund än den som allmänt förmedlas. Den största bristen är att informationen bortser från viktiga fakta och här finns frågetecken i den historiska bakgrunden som fortfarande söker svar. En historik som vi rakt och öppet borde förmedla – både det vi känner till men också förklara varför det finns såväl variation som oklarheter. Det stora flertalet av dagens barbet är en mix av två helt skilda raser. Den ursprungliga och arbetande rasen av griffontyp som konstruerades under 1800-talets senare hälft och som var den rasstandarden först skrevs för. En rasstandard som numera blivit omarbetad för att passa den andra rasen, en sällskapsvariant av pudeltyp, som nykonstruerades, helt skild från den ursprungliga, med början under 1980-talet och framåt. Konstruktören namngav sin nya ras som Barbet Modern. Två tidigare helt åtskilda raser och som sedan år 2000 korsats med varandra. Dessa två raser har också var för sig och på grund av den ytterst lilla populationen dessutom inslag av ytterligare andra raser. Vilket i sin tur påverkat dagens resultat därför att få, utifrån olika skäl, tagit liten hänsyn till rasens faktiska bakgrund. Den ursprungliga rasen är idag i det närmaste utrotad men ännu fortfarande synlig och genetiskt närvarande därför att några få uppfödare medvetet och helhjärtat arbetar med avelsmålet om att i möjligaste mån försöka bevara det som finns kvar av den ursprungliga typen. Detta sker samtidigt som det stora flertalet av uppfödarna bedriver avel utifrån andra premisser med mindre eller ingen hänsyn tagen till dessa båda skilda raser och dess historik. Vi bör dessutom vara medvetna om att en ovanlig hundras också attraherar såväl uppfödare och ägare som föredrar uppståndelsen kring rariteter, vilka betingar ett högre pris och extra uppmärksamhet i hundsammanhang och därför sätts annat än värdefull kunskap om rasen i främsta rum.
Om vi inte är insatta i barbetens komplexa bakgrund medför detta att rasens variation fortsatt kommer att växa samtidigt som dess förutsägbarhet minskar. Ett faktum som leder till en större osäkerhet kring rasen men också i dess mål och utveckling. När fakta och rykten hela tiden nöts och stöts mot varandra medför detta dessutom ett ogynnsamt arbetsklimat för de som är involverade i rasen. Idag hävdar såväl Frankrike, som äger rasstandarden, liksom resten av den organiserade hundvärlden att de värnar barbet men ingen visar viljan att förmedla än mindre städa upp i barbetens komplexa bakgrund och det saknas fortfarande såväl en gemensam och rättvis rashistoria som en genomarbetad avelsanalys. Problematiken jag vill belysa vilar inte i vad vi tycker, tänker eller prioriterar utan helt och hållet om avsaknaden i fakta. Betydelsefull fakta som utgör ett fast stöd i våra beslut men också i förståelse för och större insikt om rasen barbet.
TYDLIG, ÖPPEN OCH UPPRIKTIG
Köper jag en tax förväntar jag mig en tax. Oavsett vilken rashund som väljs förväntar vi oss, om inte med millimeterprecision, så åtminstone ett slutresultat någorlunda inom ramarna för dess rasbeskrivning. Det problematiska med en mindre känd rashund är att det finns ytterst få som är kunniga nog att förmedla faktiska förhållanden. Okunskap kring en ras gör dessutom att rykten och myter får stort utrymme och sällan blir dessa motsagda därför att kunskap helt saknas. Om vi inte vet vad det är vi förväntar oss och inte heller vet något om rasens historik kan vi också lika lätt bli lurade på sanningen bakom. Eftersom få är insatta i ämnet är det också enkelt att påstå både det ena och det andra just därför att ingen riktigt med säkerhet vet. Blir det en drever av den tax jag köpte är detta ett uppenbart fel. Köper jag en barbet men erhåller en pudel då är det ytterst få som skulle reagera just därför att det är väldigt få som känner och har erfarenhet av rasen barbet. Själv har jag inget emot varken pudel, korsningar eller blandraser, jag har ju redan lite av allt det i min lilla svarta och ystra fyrvägskorsning. En blandras där säljaren före mitt val och valpköp sanningsenligt berättade om de olika rasernas fördelning hos Macs båda föräldrar. En uppriktighet som med öppenhet bör förmedlas och eftersträvas – oavsett vilken typ av hund som säljs och väljs.
INTE ALLTID SJÄLVKLART
Problematiken hos barbet bottnar i en bristfällig information som inte förmedlar en rättvis bild av rasen. Om jag väljer en rashund förväntar jag mig att få uppriktiga och korrekta uppgifter om hunden och dess bakgrund så att jag får det jag önskar och betalar för. Är det en ras under konstruktion eller en redan väl etablerad hundras? Är det en nykonstruktion så önskar jag givetvis kännedom om detta så att jag också är väl förberedd på den lägre förutsägbarheten men också på de olika variationer som kan tänkas bli resultatet hos min kommande hund. Självklart vill jag före mitt beslut av rashund kunna ges möjlighet att söka den kombination där jag har störst chans att hamna nära just de egenskaper som jag prioriterar och söker hos min framtida följeslagare. Väljer etablissemanget att inte förmedla en rättvis bild av rasens egentliga status hur skall jag då som oerfaren valpköpare veta vilka frågor som ska ställas eller vilka kriterier jag bör söka för hamna nära mina egna önskemål? Inte heller förbereds jag på den faktiska variationen som kunde gett en bättre förståelse för den egna hunden och dess utveckling. Flera av våra 342 olika hundraser har olika varianter av varierande anledning och där deras respektive rasklubb också uppriktigt förmedlar denna information så att en valpköpare uppmärksammas på variationen och därmed kan söka den typ som passar de egna önskemålen bäst. Information som också förbereder och ger förståelse för en variation. Finns en bred variation är det för mig självklart att denna också med uppriktighet förmedlas av den organiserade hundvärlden och inte minst av den franska som bär huvudansvaret för rasen och dess riktlinjer.
FAKTA ELLER TRO
Vissa hävdar att jag är en illasinnad bråkmakare som genom mitt skrivande vill fördärva tillvaron för andra. Påståendet ovan, kära läsare, är så långt från min natur man kan komma. Jag är en fri sökare som värnar såväl min rättighet som skyldighet, pennans styrka och civilkurage men också den egna integriteten. Jag ogillar orättvisa, trångsynthet och inte minst dumhet. Jag skriver i KoiPeace för att dela min erfarenhet men också för att belysa brister i den organiserade hundvärlden som med ansvar och god vilja kan och bör åtgärdas. Jag är ledsen över den bristfälliga rasinformationen och samtidigt oroad eftersom få visar vilja att informera om och förklara förhållanden kring en rashund med en exceptionell bakgrund. Genom att förmedla viktiga faktauppgifter kan vi skapa ökad förståelse och på så sätt stötta såväl ras som människorna runt den. Lika viktigt för den organiserade hundvärlden är att precisera en verklighetsförankrad målbild för rasen och dess nu ännu ovissa framtid.
Mitt skrivande görs med målet om att värna ett utrotningshotat arv men också för ett vidare och vänligare förhållningssätt i en uppriktigare hundvärld som lärt sig förstå skillnaden mellan fakta och tro.
MÅ KRAFTEN VARA MED MIG!
Med all säkerhet lär det komma mer om Barbet Koi och vårt möte med verkligheten under ämnet barbet. Synpunkter men också kunskap jag vill dela och som har ökat förståelsen för min hund men som också påverkat min roll som ägare till en en ovanlig hundras. Min allra största bjässe Koi – som jag med bästa vilja i världen inte alls kan kalla för medelstor. Inte heller mäktar jag bära honom till bilen om han skulle råka bli sjuk eller skadad. Väl medveten om mitt tillkortakommande har jag en handlingskraftig plan. Om ifall att olyckan gör sig närvarande; Då lägger jag Koi på en matta och istället för att bära, drar jag honom till bilen. Det sägs att man uppbringar oanade krafter i alarmerande lägen, så jag vet att om jag bara får Koi till bilen eller tvärs om så ska jag i en akut situation också orka baxa in honom i bilen för snabb transport till veterinären (jag orkar med stor viljestyrka lyfta honom för ett ögonblick). Peppar, peppar ta i trä! Helst vill jag slippa olycka men som alltid är det till god nytta att vara införstådd med vad jag kan och inte kan för att bättre hantera livets många olika scenarion – förutsedda som oförutsedda!
Dagens barbet är en blandning mellan två skilda raser – den gamla ursprungliga och den nykonstruerade moderna. Koi här ovan och Neo Mahler här nedan får illustrera två av många och olika varianter och storlekar som står att finna inom det idag omfångsrika rasnamnet.
Bilderna ovan är faksimil från SKKs webbsida, Vos Chiens magazine; Sergé Sanches, Barbet – French National Treasure samt original Barbet Koi och Neo Mahler
Är Du intresserad av rasen barbet och har konkreta önskemål i valet av hund då kan kanske det jag erfarit vara till hjälp och nytta. Inte för att en är bättre än någon annan utan för att lära och förstå innan Du agerar. Är enda önskemålet med Ditt hundköp att äga en söt och ovanlig hund då finns det många hundar att välja bland men det jag berättar är ändå av stort värde att känna till då det ger en större förståelse för Din egen hund om Du bestämmer Dig för rasen barbet.
Medvetenhet om rasens bakgrund är av stor betydelse. I synnerhet om Du har formulerade önskemål och önskar veta mer om hur Du kan agera för att åtminstone kunna påverka chanserna att hamna någorlunda nära Dina önskemål. Kunskap som samtidigt ger en god förståelse till varför det inte är helt lätt eller ens möjligt att kunna förutsäga ett slutresultat. Barbet är idag en ras i variation därför att rasen till flertalet är en mix av två skilda raser med två helt olika bakgrund. Vilken föredrar Du eller kanske spelar variationen en mindre roll eller kanske ingen alls? Bli tidigt medveten om den lägre förutsägbarheten hos barbet som inte är i proportion med våra mer vanligt förekommande hundraser. Just därför det är en ung blandning av två tidigare helt åtskilda raser. Båda har en starkt begränsad population och båda har var för sig dessutom influenser av andra hundraser. Mängd och dosering av dessa två raser hos dagens barbet påverkar givetvis också ett slutresultat. Med hjälp av medvetenhet kring innehållets fördelning och resultat kan vi söka den kombination som ökar möjligheten att hamna närmre vårt mål vare sig vi sysslar med avelsfrågor eller väljer hundvalp.
ATT MED KUNSKAP VÄLJA HUNDRAS
När jag skulle välja ras studerades noga flera olika hundraser som passade någorlunda väl in på de önskningar som jag hade på vår kommande kamrat och följeslagare. Vi önskade en öppen och glad, oförstört naturlig, en långhårig och robust begåvning som inte fäller. En oslipad diamant, ungefär som våran Mac men gärna något mer samarbetsvillig och helst inte lika enveten. Vår nya vän skulle vara medelstor och inte större än att jag för egen hand skulle orka bära hunden till bilen om vi skulle nödgas söka akut hjälp hos veterinären. Denna gång skulle det bli en rashund därför att jag ville ha en högre förutsägbarhet i vår nästa hund än hos den lilla blandras vi redan hade. Jag önskade också ha en bättre inblick i min hunds historik – både vad gäller hälsa men också exteriört som interiört – i utseende och karaktär. Precis likt det toppargument SKK anger som nummer ett i sin 5-punktslista om varför vi hundköpare bör välja en rashund – DU VET VAD DU FÅR!
Jag ville vara mer förberedd och påläst om den hundras som jag bestämde mig för. Dels för att bättre förstå min egen hund och därmed bli en god vägledare under vår tid tillsammans och dels för att tillfredsställa min egen vetgirighet genom att skaffa en hund där jag kunde följa hans bakgrund till skillnad från alla obesvarade frågor jag har om min blandras Mac.
Trots mitt förarbete skulle det snart efter vårt hundköp uppdagas att argumentet ”Du vet vad Du får” inte gäller för den ovanliga hundrasen barbet. Hos barbet finns en mycket större och mer komplex bakgrund än den som allmänt förmedlas. Den största bristen är att informationen bortser från viktiga fakta och här finns frågetecken i den historiska bakgrunden som fortfarande söker svar. En historik som vi rakt och öppet borde förmedla – både det vi känner till men också förklara varför det finns såväl variation som oklarheter. Det stora flertalet av dagens barbet är en mix av två helt skilda raser. Den ursprungliga och arbetande rasen av griffontyp som konstruerades under 1800-talets senare hälft och som var den rasstandarden först skrevs för. En rasstandard som numera blivit omarbetad för att passa den andra rasen, en sällskapsvariant av pudeltyp, som nykonstruerades, helt skild från den ursprungliga, med början under 1980-talet och framåt. Konstruktören namngav sin nya ras som Barbet Modern. Två tidigare helt åtskilda raser och som sedan år 2000 korsats med varandra. Dessa två raser har också var för sig och på grund av den ytterst lilla populationen dessutom inslag av ytterligare andra raser. Vilket i sin tur påverkat dagens resultat därför att få, utifrån olika skäl, tagit liten hänsyn till rasens faktiska bakgrund. Den ursprungliga rasen är idag i det närmaste utrotad men ännu fortfarande synlig och genetiskt närvarande därför att några få uppfödare medvetet och helhjärtat arbetar med avelsmålet om att i möjligaste mån försöka bevara det som finns kvar av den ursprungliga typen. Detta sker samtidigt som det stora flertalet av uppfödarna bedriver avel utifrån andra premisser med mindre eller ingen hänsyn tagen till dessa båda skilda raser och dess historik. Vi bör dessutom vara medvetna om att en ovanlig hundras också attraherar såväl uppfödare och ägare som föredrar uppståndelsen kring rariteter, vilka betingar ett högre pris och extra uppmärksamhet i hundsammanhang och därför sätts annat än värdefull kunskap om rasen i främsta rum.
Om vi inte är insatta i barbetens komplexa bakgrund medför detta att rasens variation fortsatt kommer att växa samtidigt som dess förutsägbarhet minskar. Ett faktum som leder till en större osäkerhet kring rasen men också i dess mål och utveckling. När fakta och rykten hela tiden nöts och stöts mot varandra medför detta dessutom ett ogynnsamt arbetsklimat för de som är involverade i rasen. Idag hävdar såväl Frankrike, som äger rasstandarden, liksom resten av den organiserade hundvärlden att de värnar barbet men ingen visar viljan att förmedla än mindre städa upp i barbetens komplexa bakgrund och det saknas fortfarande såväl en gemensam och rättvis rashistoria som en genomarbetad avelsanalys. Problematiken jag vill belysa vilar inte i vad vi tycker, tänker eller prioriterar utan helt och hållet om avsaknaden i fakta. Betydelsefull fakta som utgör ett fast stöd i våra beslut men också i förståelse för och större insikt om rasen barbet.
TYDLIG, ÖPPEN OCH UPPRIKTIG
Köper jag en tax förväntar jag mig en tax. Oavsett vilken rashund som väljs förväntar vi oss, om inte med millimeterprecision, så åtminstone ett slutresultat någorlunda inom ramarna för dess rasbeskrivning. Det problematiska med en mindre känd rashund är att det finns ytterst få som är kunniga nog att förmedla faktiska förhållanden. Okunskap kring en ras gör dessutom att rykten och myter får stort utrymme och sällan blir dessa motsagda därför att kunskap helt saknas. Om vi inte vet vad det är vi förväntar oss och inte heller vet något om rasens historik kan vi också lika lätt bli lurade på sanningen bakom. Eftersom få är insatta i ämnet är det också enkelt att påstå både det ena och det andra just därför att ingen riktigt med säkerhet vet. Blir det en drever av den tax jag köpte är detta ett uppenbart fel. Köper jag en barbet men erhåller en pudel då är det ytterst få som skulle reagera just därför att det är väldigt få som känner och har erfarenhet av rasen barbet. Själv har jag inget emot varken pudel, korsningar eller blandraser, jag har ju redan lite av allt det i min lilla svarta och ystra fyrvägskorsning. En blandras där säljaren före mitt val och valpköp sanningsenligt berättade om de olika rasernas fördelning hos Macs båda föräldrar. En uppriktighet som med öppenhet bör förmedlas och eftersträvas – oavsett vilken typ av hund som säljs och väljs.
INTE ALLTID SJÄLVKLART
Problematiken hos barbet bottnar i en bristfällig information som inte förmedlar en rättvis bild av rasen. Om jag väljer en rashund förväntar jag mig att få uppriktiga och korrekta uppgifter om hunden och dess bakgrund så att jag får det jag önskar och betalar för. Är det en ras under konstruktion eller en redan väl etablerad hundras? Är det en nykonstruktion så önskar jag givetvis kännedom om detta så att jag också är väl förberedd på den lägre förutsägbarheten men också på de olika variationer som kan tänkas bli resultatet hos min kommande hund. Självklart vill jag före mitt beslut av rashund kunna ges möjlighet att söka den kombination där jag har störst chans att hamna nära just de egenskaper som jag prioriterar och söker hos min framtida följeslagare. Väljer etablissemanget att inte förmedla en rättvis bild av rasens egentliga status hur skall jag då som oerfaren valpköpare veta vilka frågor som ska ställas eller vilka kriterier jag bör söka för hamna nära mina egna önskemål? Inte heller förbereds jag på den faktiska variationen som kunde gett en bättre förståelse för den egna hunden och dess utveckling. Flera av våra 342 olika hundraser har olika varianter av varierande anledning och där deras respektive rasklubb också uppriktigt förmedlar denna information så att en valpköpare uppmärksammas på variationen och därmed kan söka den typ som passar de egna önskemålen bäst. Information som också förbereder och ger förståelse för en variation. Finns en bred variation är det för mig självklart att denna också med uppriktighet förmedlas av den organiserade hundvärlden och inte minst av den franska som bär huvudansvaret för rasen och dess riktlinjer.
FAKTA ELLER TRO
Vissa hävdar att jag är en illasinnad bråkmakare som genom mitt skrivande vill fördärva tillvaron för andra. Påståendet ovan, kära läsare, är så långt från min natur man kan komma. Jag är en fri sökare som värnar såväl min rättighet som skyldighet, pennans styrka och civilkurage men också den egna integriteten. Jag ogillar orättvisa, trångsynthet och inte minst dumhet. Jag skriver i KoiPeace för att dela min erfarenhet men också för att belysa brister i den organiserade hundvärlden som med ansvar och god vilja kan och bör åtgärdas. Jag är ledsen över den bristfälliga rasinformationen och samtidigt oroad eftersom få visar vilja att informera om och förklara förhållanden kring en rashund med en exceptionell bakgrund. Genom att förmedla viktiga faktauppgifter kan vi skapa ökad förståelse och på så sätt stötta såväl ras som människorna runt den. Lika viktigt för den organiserade hundvärlden är att precisera en verklighetsförankrad målbild för rasen och dess nu ännu ovissa framtid.
Mitt skrivande görs med målet om att värna ett utrotningshotat arv men också för ett vidare och vänligare förhållningssätt i en uppriktigare hundvärld som lärt sig förstå skillnaden mellan fakta och tro.
MÅ KRAFTEN VARA MED MIG!
Med all säkerhet lär det komma mer om Barbet Koi och vårt möte med verkligheten under ämnet barbet. Synpunkter men också kunskap jag vill dela och som har ökat förståelsen för min hund men som också påverkat min roll som ägare till en en ovanlig hundras. Min allra största bjässe Koi – som jag med bästa vilja i världen inte alls kan kalla för medelstor. Inte heller mäktar jag bära honom till bilen om han skulle råka bli sjuk eller skadad. Väl medveten om mitt tillkortakommande har jag en handlingskraftig plan. Om ifall att olyckan gör sig närvarande; Då lägger jag Koi på en matta och istället för att bära, drar jag honom till bilen. Det sägs att man uppbringar oanade krafter i alarmerande lägen, så jag vet att om jag bara får Koi till bilen eller tvärs om så ska jag i en akut situation också orka baxa in honom i bilen för snabb transport till veterinären (jag orkar med stor viljestyrka lyfta honom för ett ögonblick). Peppar, peppar ta i trä! Helst vill jag slippa olycka men som alltid är det till god nytta att vara införstådd med vad jag kan och inte kan för att bättre hantera livets många olika scenarion – förutsedda som oförutsedda!
Dagens barbet är en blandning mellan två skilda raser – den gamla ursprungliga och den nykonstruerade moderna. Koi här ovan och Neo Mahler här nedan får illustrera två av många och olika varianter och storlekar som står att finna inom det idag omfångsrika rasnamnet.
Bilderna ovan är faksimil från SKKs webbsida, Vos Chiens magazine; Sergé Sanches, Barbet – French National Treasure samt original Barbet Koi och Neo Mahler
Värdefull uppriktighet
15/12/16 23:46
När jag söker information vill jag ha svar i verifierad fakta och inte i påstådda antaganden.
Jag behöver först och främst lärdom i objektiva fakta innan jag kan sortera och värdera det som är viktigt att veta för mig och mina ställningstaganden. Saknas det viktiga uppgifter samtidigt som redovisad fakta spetsas med antaganden och kanske dessutom vinklas med eget tyckande då förmedlas varken en rättvis helhetsbild eller ett rättvist resultat. Gissningar bara vilseleder och förvillar! Vem som förmedlar informationen har stor betydelse men också hur fakta insamlas, verifieras, bearbetas och sammanställs före dess att informationen sprids.
Är jag oerfaren och saknar kunskap förlitar jag mig på min källa därför att jag i min okunskap och brist på erfarenhet inte kan värdera den information som ges. Först när jag har kunskap kan jag argumentera i mina olika frågeställningar och bilda mig en egen uppfattning i en sakfråga. Söker jag information inom ett ovanligt ämnesområde där få har kunskap och erfarenhet då är det extra viktigt att vara kritisk just därför att vi i vårt dagliga liv och leverne är bekväma. Vi dubbelkontrollerar och verifierar väldigt sällan det som påstås och konstateras. Och vet Du inte svar, så är inte heller det konstigt, men tillstå det istället för att dra till med en nödlögn.
VINSTEN MED ATT FRÅGA
Det är ingen lätt uppgift att kontrollera källor när såväl kunskap som erfarenhet är mindre kända och därför är svåra att finna och kanske i vissa fall helt saknas. Jag vet, det tog mig mycket och lång tid i mitt sökande efter en någorlunda övergripande helhetsbild av rasen barbet. Nu kan jag dela det jag lärt och förstått på några minuter istället för de tre långa år det tog mig att finna svar på mina frågor. Svar jag fann hos en äldre generation som kunde dela sin erfarenhet och förklara. Glädjande nog fanns även svar hos en ung generation som samarbetar med en äldre generation uppfödare och raskännare. Det har gjorts djupdykningar i flera historiska källor som gamla skrifter, dokument, stamböcker, brev och anteckningar etc som numera kan verifieras och förmedla en mer rättvis bild av rasens framväxt och utveckling. Kunskap från gårdagen som förklarar och skapar förståelse också för dagens skeenden.
Dagens officiella och befintliga rasinformation om barbet är ofullständig. En bristfällig information som har stora gapande luckor och väldigt lite av verifierade källor. Avsaknaden i en samlad, gemensam och verifierad historik gör att dagens barbetvärld fullkomligt flödar av myter och personliga värderingar. Samtidigt växer såväl rasen som intresset för den och växer gör också frågorna och rasens variation. Frågor som ofta får olika svar beroende på vem som tillfrågas. Det uppstår ett slags antiklimax när olika svar i samma fråga ställs mot varandra. Vilket i sin tur leder till nya frågor. Den äldre generationens uppfödare och raskännare innehar värdefull erfarenhet som är betydelsefull. Oavsett vad vi anser om personerna och deras avelsarbete så innehar de viktig källkunskap. De har erfarenhet och kan förklara historiska händelseförlopp som i sin tur kan förklara dagens skeenden. Kanske är det dags att stanna upp och lyssna på deras kunskap och erfarenhet för att lära istället för att döma. Helst innan den helt går oss förlorad. Här finns viktig information som vi idag behöver för att kunna förstå men som också krävs för att skapa ordning i och ge struktur åt en komplex rashundshistoria.
RÄTT ELLER FEL?
Om en ras växer snabbare än förmedlad fakta kring den då bygger vi en mycket bräcklig konstruktion. Då det börjar blåsa och belastningen blir samlat tung då brister snart också en klen konstruktion. Fyller vi istället gapande luckor med kunskap så att konstruktionen stärks och därmed blir långsiktigt hållbar hjälper vi rasen till bättre förutsättningar framåt. En stark konstruktion på stabil och stadig grund är två förutsättningar som är lika värdefulla och som i lika hög grad är beroende av varandra då vi pratar om långsiktig hållbarhet. Missköter vi den ena så faller också den andra eller vice versa, varför det är angeläget att vi stöttar såväl grund som konstruktion.
Problematiken inom barbetvärlden handlar inte om vem som har rätt eller fel utan om avsaknad fakta och bristfällig information. Vi bör uppriktigt berätta om verkliga skeenden och faktiska förhållanden. Först i medvetenhet och insikt kan vi värdera den fakta på vilken vi tar våra olika beslut. För det krävs lättförståelig och välformulerad basinformation som bygger på verifierbara källor.
Låt oss gemensamt utgå från samma faktabas då vi söker vår kunskap samtidigt som vi lär oss att skilja på fakta och åsikter. Om etablissemanget agerar och påverkar med syftet att begränsa mina fria val då har vi hamnat farligt långt från en demokratisk, uppriktig och vidsynt värld. Sök kunskap för lärdom i tolerans. Förmedla gärna och uppriktigt din egen åsikt men låt den aldrig bli ett hinder för andras!
Tolerans och förståelse
12/12/16 18:20
Som alltid kära läsare, handlar mitt skrivande aldrig om att en är bättre än den andra utan tvärtom oftast om tolerans för rätten att tänka och välja olika. För att bjuda oss våra rättigheter med möjligheter krävs också skyldigheter som t ex i att söka men också förmedla saklig fakta för större medvetenhet och god insikt.
Att ta del av historiska skeenden kan förklara men också skapa god förståelse för dagens skeende. Vår gemensamma barbetvärld är sedan slutet på 1970-talet delad i två falanger. Den ena hävdar att barbeten vid den tidpunkten var utdöd i Frankrike. Den andra falangen kan med god källhistorik visa på motsatsen. Två vitt skilda grunduppfattningar som också delat rasen i två olika typer – en ursprunglig (vieux barbet*) och en nybildad (barbet modern). Två typer som också resulterat i en vid variation inom rasen och som är större än den som hundvärlden ofta brukar benämna som rasens mångfald. Båda raser har dessutom och var för sig korsats med ytterligare andra raser därför att båda krävt nya gener då de haft en liten och starkt begränsad population. Vieux barbet och barbet modern har senare korsats med varandra och numera finns båda mer eller mindre representerade och sammanslagna i dagens barbet.
BETYDELSEFULL KUNSKAP
J C Hermans var den som i slutet på 1970-talet startade och förespråkade falang 2, vilken var den som hävdade att den ursprungliga barbeten var död. Hermans förmedlade sin egen övertygelse vidare till fler för att på så sätt kunna starta konstruktionen av en helt ny barbet – barbet modern. I samma veva startade han också den första franska rasklubben för barbet. Konstruktionen utfördes genom omvänd selektion inom en annan redan existerande ras – pudeln. Parallellt med Hermans konstruktionsarbete fortsatte de få som tillhörde falang 1 att göra vad de alltid gjort men också vad de kunde göra för att försöka rädda en starkt begränsad population av en tidigt erkänd och den då närmast 100 år gamla vieux barbet. Dessa två raser avlades utifrån olika avelsmål helt åtskilda under dryga 20 år, sida vid sida fram till år 2000, då de för första gången korsades med varandra. Den ursprungliga vieux barbet är idag närmast utdöd men fortfarande synlig och i olika mängd genetiskt närvarande i dagens barbet som består av en mer eller mindre genomtänkt mix av de båda varianterna. Av barbetens uppfödare idag är en del öppet och uttalat förespråkare för den gamla varianten och bedriver sin avel omsorgsfullt och selektivt med avelsmålet att i möjligaste mån försöka bevara rasens ursprungstyp, karaktär, användningsområde och i samma anda också värna dess viktiga hälsa. Det finns uppfödare som har andra avelsmål med mindre hänsyn tagen till de båda varianterna. Ibland saknas kunskapen helt om de två och därmed också bakgrunden till dess verkliga ursprung. Då uppfödare har olika kunskapsnivå, prioriterar olika samtidigt som olika hänsyn tas till de båda rasernas ursprung eller som i de fall uppfödare dessvärre är helt omedvetna om bakgrunden leder allt sammantaget till att barbeten även fortsättningsvis kommer att variera.
FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER
Denna variation inom rasen har således en förklaring som också bättre kan förstås om vi känner till historiska händelseförlopp som föranleder rasens olika typer. Många rashundar har variationer inom sin ras och av olika anledning och där dess rasklubbar också är noga med att öppet informera om variationen. Allt för att förmedla en rättvis bild av rasen men också för att såväl uppfödare som valpköpare ska göras uppmärksamma på en variation så att alla är informerade för att medvetet kunna göra de val som motsvarar de egna önskemålen bäst. Att förmedla en rättvis bild handlar i lika hög grad om att enas kring ett gemensamt mål för att värna rasen så att den inte utvecklas i olika riktning för att helt tappa sitt ursprung och sin funktion. Vad gäller barbet som har en ovanligt komplex bakgrund väljer den organiserade hundvärlden motsatt väg genom att inte belysa helhetsbilden. Att alla ges tillgång till samma och samlade fakta är en nödvändig förutsättning när avgörande beslut ska tas för såväl uppfödare som valpköpare. Det är allas våra egna beslut som också direkt påverkar hur rasen och dess framtid utvecklas.
Den organiserade hundvärlden förespråkar öppenhet och uppriktighet. Lika viktigt är att den organiserade hundvärlden visar på samma öppenhet och uppriktighet som de önskar av sin omgivning. Ge oss alla samma förutsättningar i att förstå och välja genom att sakligt redovisa hela spektrat inom en ras, dess bakgrund, utveckling och nutid.
Klicka på denna mening och du länkas vidare till Le Barbet de chasse och dess historia berättad i bilder. Här förmedlas historia från förr fram till nutid i ett lättförstått och globalt bildspråk som obehindrat hoppar över våra många språkbarriärer. I en obruten tidslinje med bilder för att lära men också för att bättre förstå betydelsen av ett gemensamt och öppet uttryckt avelsmål.
Le Barbet de chasse är en dokumentation under arbete och versionen som visas är ett korrektur varför det fortfarande finns vissa detaljer kvar att ändra men som inte påverkar den beskrivna helhetsbilden i rasens utveckling.
* Kärt barn har många namn sägs det…Vieux Barbet, Barbet Authentic, Barbet de chasse, OBL (Old Bloodline) är några av alla de många och olika namn som har samma innebörd och som avser den ursprungliga rasen barbet och som är den ena av två raser som blandats i dagens barbet. Den andra senare rasen, barbet modern, har sin redan berättade historia publicerad och erkänd genom sin konstruktör J C Hermans och den organiserade hundvärlden som än idag blundar för viktiga delar i en lång rashistoria. Hos dagens barbet återfinns båda mer eller mindre blandade. Varav den ena är på väg att helt försvinna därför att den organiserade hundvärlden bortser från viktig bakgrundsfakta i en komplex rashundshistoria.
Att ta del av historiska skeenden kan förklara men också skapa god förståelse för dagens skeende. Vår gemensamma barbetvärld är sedan slutet på 1970-talet delad i två falanger. Den ena hävdar att barbeten vid den tidpunkten var utdöd i Frankrike. Den andra falangen kan med god källhistorik visa på motsatsen. Två vitt skilda grunduppfattningar som också delat rasen i två olika typer – en ursprunglig (vieux barbet*) och en nybildad (barbet modern). Två typer som också resulterat i en vid variation inom rasen och som är större än den som hundvärlden ofta brukar benämna som rasens mångfald. Båda raser har dessutom och var för sig korsats med ytterligare andra raser därför att båda krävt nya gener då de haft en liten och starkt begränsad population. Vieux barbet och barbet modern har senare korsats med varandra och numera finns båda mer eller mindre representerade och sammanslagna i dagens barbet.
BETYDELSEFULL KUNSKAP
J C Hermans var den som i slutet på 1970-talet startade och förespråkade falang 2, vilken var den som hävdade att den ursprungliga barbeten var död. Hermans förmedlade sin egen övertygelse vidare till fler för att på så sätt kunna starta konstruktionen av en helt ny barbet – barbet modern. I samma veva startade han också den första franska rasklubben för barbet. Konstruktionen utfördes genom omvänd selektion inom en annan redan existerande ras – pudeln. Parallellt med Hermans konstruktionsarbete fortsatte de få som tillhörde falang 1 att göra vad de alltid gjort men också vad de kunde göra för att försöka rädda en starkt begränsad population av en tidigt erkänd och den då närmast 100 år gamla vieux barbet. Dessa två raser avlades utifrån olika avelsmål helt åtskilda under dryga 20 år, sida vid sida fram till år 2000, då de för första gången korsades med varandra. Den ursprungliga vieux barbet är idag närmast utdöd men fortfarande synlig och i olika mängd genetiskt närvarande i dagens barbet som består av en mer eller mindre genomtänkt mix av de båda varianterna. Av barbetens uppfödare idag är en del öppet och uttalat förespråkare för den gamla varianten och bedriver sin avel omsorgsfullt och selektivt med avelsmålet att i möjligaste mån försöka bevara rasens ursprungstyp, karaktär, användningsområde och i samma anda också värna dess viktiga hälsa. Det finns uppfödare som har andra avelsmål med mindre hänsyn tagen till de båda varianterna. Ibland saknas kunskapen helt om de två och därmed också bakgrunden till dess verkliga ursprung. Då uppfödare har olika kunskapsnivå, prioriterar olika samtidigt som olika hänsyn tas till de båda rasernas ursprung eller som i de fall uppfödare dessvärre är helt omedvetna om bakgrunden leder allt sammantaget till att barbeten även fortsättningsvis kommer att variera.
FÖRBEREDANDE ÅTGÄRDER
Denna variation inom rasen har således en förklaring som också bättre kan förstås om vi känner till historiska händelseförlopp som föranleder rasens olika typer. Många rashundar har variationer inom sin ras och av olika anledning och där dess rasklubbar också är noga med att öppet informera om variationen. Allt för att förmedla en rättvis bild av rasen men också för att såväl uppfödare som valpköpare ska göras uppmärksamma på en variation så att alla är informerade för att medvetet kunna göra de val som motsvarar de egna önskemålen bäst. Att förmedla en rättvis bild handlar i lika hög grad om att enas kring ett gemensamt mål för att värna rasen så att den inte utvecklas i olika riktning för att helt tappa sitt ursprung och sin funktion. Vad gäller barbet som har en ovanligt komplex bakgrund väljer den organiserade hundvärlden motsatt väg genom att inte belysa helhetsbilden. Att alla ges tillgång till samma och samlade fakta är en nödvändig förutsättning när avgörande beslut ska tas för såväl uppfödare som valpköpare. Det är allas våra egna beslut som också direkt påverkar hur rasen och dess framtid utvecklas.
Den organiserade hundvärlden förespråkar öppenhet och uppriktighet. Lika viktigt är att den organiserade hundvärlden visar på samma öppenhet och uppriktighet som de önskar av sin omgivning. Ge oss alla samma förutsättningar i att förstå och välja genom att sakligt redovisa hela spektrat inom en ras, dess bakgrund, utveckling och nutid.
Klicka på denna mening och du länkas vidare till Le Barbet de chasse och dess historia berättad i bilder. Här förmedlas historia från förr fram till nutid i ett lättförstått och globalt bildspråk som obehindrat hoppar över våra många språkbarriärer. I en obruten tidslinje med bilder för att lära men också för att bättre förstå betydelsen av ett gemensamt och öppet uttryckt avelsmål.
Le Barbet de chasse är en dokumentation under arbete och versionen som visas är ett korrektur varför det fortfarande finns vissa detaljer kvar att ändra men som inte påverkar den beskrivna helhetsbilden i rasens utveckling.
* Kärt barn har många namn sägs det…Vieux Barbet, Barbet Authentic, Barbet de chasse, OBL (Old Bloodline) är några av alla de många och olika namn som har samma innebörd och som avser den ursprungliga rasen barbet och som är den ena av två raser som blandats i dagens barbet. Den andra senare rasen, barbet modern, har sin redan berättade historia publicerad och erkänd genom sin konstruktör J C Hermans och den organiserade hundvärlden som än idag blundar för viktiga delar i en lång rashistoria. Hos dagens barbet återfinns båda mer eller mindre blandade. Varav den ena är på väg att helt försvinna därför att den organiserade hundvärlden bortser från viktig bakgrundsfakta i en komplex rashundshistoria.