Påskhelgens två första dagar var snöiga de andra två töiga och äntligen med strålar som värmde. Annandagen passade vi på att göra en skogstur och som vanligt är hundarna lyckliga över sitt fria skogsspring. Halvvägs så går Koi från stigen för att uträtta behov nr 2, väluppfostrad som han är. Vi inväntar och sen fortsätter vi men hinner inte 50 meter förrän han åter avviker från stigen. Detta gör han två gånger till och då följer jag med – för nu anar jag oråd. Då ser jag ett föremål som ser ut att vara i metall och plast som sitter fast i ändan. Inte undra på att det manar till ständiga toalettbesök. Då det ser vasst ut på kanterna och jag har läst att det kan skada tarmen att själv börja dra i något man inte vet hur det ser ut längre in, så blir det att akut besöka djursjukhuset i Hässleholm. Denna gången var det gudskelov inte lika allvarligt som vårat första besök man kan mer säga att det var en ”skitsak”.
Koi som tuggar och äter av det mesta hade svalt delar av en tetraförpackning som nu hade fastnat på sin väg ut. Metallen jag såg och kände var den folierade insidan på en röd juiceförpackning. Så var det med den skitsaken och hem for vi med en glad barbet som nu utan problem kunde både sitta och springa av sig sitt vårrus igen.