Barbet Koi

A french waterdog, born in Sweden with a japanese name - our dog in the world!

Bluff eller oförstånd?

Ellerintesv

Hur vilseledande är inte den organiserade hundvärlden när man säger sig presentera, avla och sälja en anrik och sällsynt hundras när man i själva verket säljer en nyskapad hybrid för vilken det idag också saknas ett gemensamt arbetsmål?


Rasens senaste 40 år är en härva som är mäkta svår att begripa. Resultatet idag finns emellertid tydligt att beskåda då det finns en stor variation inom rasen. Särskilt tydligt blir det då dessa ”rariteter” stolt visas upp av sina oftast ovetande ägare på utställningar och i våra sociala medier. Just vid sådana samlande tillfällen då dessa blandningar visas sida vid sida blir också skillnaderna uppenbara. Speciellt tydligt blir det för dem som har lång och god erfarenhet i stor raskännedom. För dessa fåtaliga som sedan länge är införstådda med faktabristen i en synnerligen trasslig historia och som väl känner denna yvigt marknadsförda hybrid ter sig scenariot som en dålig fars inom ett för dem högst akut och angeläget ämne. Som det att med fakta och förståelse värna om den lilla begränsade återstoden som finns kvar av ett gammalt och specifikt arv.

Skulle någon reagera på skillnaderna och uttrycka en fråga dribblas den snabbt bort till förmån för hur söt och fantastisk denna ras är i all sin rika mångfald. Står man på sig och vill ha konkreta och förklarande svar blir det närmast hotstämning och man blir kallad bråkmakare och kastas snabbt ut ur detta högfiltrerade sammanhang där man vägrar hantera verkligheten om den inte är just bara sockerdrypande, söt och gullig. En miljö som väljer att bortse istället för att inse är inte vad jag skulle kalla upplysande och bildande. Snarare tvärsom – fördummande.

Hur aningslösa och lättlurade är inte vi människor? Också jag. Någon säger sig proklamera en sanning och sen tar den ovetande massan vid med att sprida säljande och attraktiva ord och meningar. Alternativa sanningar får luft och liv. Scenariot svindlar! Många kockar har adderat lite av varje. Några få har gjort det av en god och nödvändig anledning i ett nedtecknat och väl beskrivet syfte och mål. Andra, som också är de flesta, blandar och ger utifrån alldeles egna preferenser. Idag verkar ingen visa intresse av att varken vilja veta eller ens höra talas om den komplexa bakgrunden! Alla hundar är ju söta och myten låter ju onekligen mycket bättre än den bistra verkligheten…inte minst är den lukrativt säljande. Business är business!

Är det oförstånd hos flertalet eller handlar det om förslagen taktik hos fåtalet? Kanske är det en kombination av de båda som ligger till grund för många år av missförstånd i en förödande faktabrist? De drivande och aktiva parternas agerande och bristen på verifierad data är ett allvarligt dilemma för en hundras i massiv förskingring. En mindre känd specifik hundras knuffas utför ruinens brant just därför att sunt förnuft, kunskap och utbildning fattas dem som bestämmer, informerar och vägleder.

Var finns fakta att tillgå för oss som faktiskt finns, önskar och söker insamlad data om de båda hundrasernas skilda och egentliga ursprung? Vem kan tillhandahålla fakta som kan förmedla dagens status hos en idag mycket blandad men så kallad renrasig hund? Vem är uppriktig och klartänkt nog att förståeligt förklara?

Jag pratar om en hundras mycket få verkligen känner och som den upplysta och hjälpsamma hundvärlden högfärdigt och stolt benämner som BARBET men sällan talar högt och tydligt om dess omfångsrika innehåll. Värdefull fakta som med god insikt innebär vinst för såväl människa som hund och som allra främst är en nödvändighet i avelsarbetet.
Comments

Fakta som få vill kännas vid

BMlilac_2019_520

Fakta som är högst relevant och samtidigt mycket förklarande i ännu ett bildspel sammanställt av Elaine Fichter. Denna gång avhandlas en helt annan och nybildad ras – barbet moderne. En krusigt krullig, ung och nykonstruerad ras som härstammar från pudeln. Inte tvärs om, likt det som förespråkarna av denna myt ofta och gärna vill övertyga oss ovetande till att tro. Fullskärmsläge är att föredra under bildvisningen....och kanske, kanske kommer ännu någon att höra och vakna till tonen av en högt ljudande och skrällande väckarklocka? Mitt eget uppvaknande för nu nära nog sju år sedan blev till en smärre chock. Om jag bara hade vetat... Då hade jag förstått mer och kunnat göra bättre.




Comments

Valborgsmäss

Nog andas våren mycket av hopp och förväntan? Särskilt nu vid denna tid när naturen spritter av liv och den skira gröna färgen är så intensiv att ögat näst intill bländas. Med vår hälsning och önskan om en skön valborg värnar vi ljus och växtkraft. Tid för härliga kvällspromenader...

Neomotljusapril19_520
Comments

On the rocks

NeoMahlerontherocks_520


Engelskans idiom ”on the rocks” betyder inte bara alkohol på isbitar, eller ett skepp som strandat på klipphällen utan det kan också användas då vi vill beskriva ett problem eller en svårighet på ruinens brant.


Sanningen må ibland vara brutal men är ändå så mycket bättre och värdefullare än en osanning. Jag kan inte nog uttrycka hur viktigt det är med uppriktighet och rak kommunikation. Att använda en specifik hundras och dess historik för att marknadsföra och sälja en nybildad och variationsrik korsning är väl inte det mest smarta agerandet av en organiserad hundvärld som säger sig vilja stödja, upplysa och agera ansvarsfullt?

Vad händer om kunskap saknas i den allt mer glamorösa marknadsföringen? Kan vi i kunskapsbrist agera med förstånd genomtänkt? Som intresserad av en specifik hundras önskar åtminstone jag att jag hade haft möjligheten att få hela bilden klargjord innan dess att jag gjorde mitt eget valpköp. Information som både hade bjudit på en valmöjlighet men också bidragit till en större förståelse för den vida variation som jag idag tydligt kan se och uppleva mellan mina två helt olika barbeter. Är det inte dags att förklara och visa på den komplexa sanningen bakom en exploaterad och vida mytomspunnen hundras i sin idag blandade bakgrund?

Jag har inget alls emot blandraser, korsningar, varianter eller andra hundraser. Tvärsom, eftersom variation och mångfald berikar och kan erbjuda oss valmöjlighet mellan många och olika alternativ. Det jag har invändningar emot är när vi inte klarar av att kalla saker och ting vid dess rätta namn. Som vid tillfällen då verkligheten inte längre överensstämmer med förmedlad information och yvig marknadsföring.

Med kunskap och utbildning kan vi agera med större tydlighet kring det vi vill bevara och förbättra.
Comments

Vieux Barbet via YouTube

Välj visning på fullskärmsläge...då scriptet för min sida inte vill lyda och de fina bilderna ses bäst och med god behållning när visningsläget täcker hela skärmen.






VBF_EF19-520

Comments

Kulturarv

VBF_E_N520

Under mina år som ägare av barbet har jag gjort oanade upptäckter i egen erfarenhet under en mycket lång resa för att lära känna och förstå en sällan sedd hundras. Rasen är rikt omgärdad av myter och allehanda sägner och där den komplexa men numera kända bakgrunden sällan berättas eller återges i ett tydligt sammanhang. En historia som med tid hunnit få mycket av fakta genom de eldsjälar som sökt och funnit gamla böcker, tidskrifter och dokument där mycket dessutom återberättats av numera bortgångna uppfödare. En gedigen dokumentation som beskriver och förklarar mycket av den variation som idag står att finna i dagens blandning mellan två helt skilda raser. Vieux barbet och barbet moderne. En tidsresa i bilder hos den förstnämnda finns att beskåda i ett omfattande och vackert skildrat bildspel, sammanställt av Elaine Fichter. Bildspelet kan ses i länken här eller på facebook under sidan Barbet: French National Treasure.


VBF19_PW_520

Comments

Födelsedag nummer två

Det är tätt mellan födelsedagarna. Idag är det Neo Mahlers tur, att fira sina två år. Mac, Koi och jag tänker fira den ystra grabben med en solig strandtur. Stort grattis, Neo Mahler, på bemärkelsedagen Din! Ett lika stort hälsar vi till alla syskonen Dina!


NeoM2_520
Comments

Livets lott och utdelning

Neosprångmars19_520
Med glädje i sinnet på Neo Mahler som njuter stunden och fritt spring på strandängen i Åhus.

NeoMröntg19_520
Här är det desto lugnare och allvarets stund i en helt annan fotosession. Efter röntgen och bensträck men fortfarande sederad och trött vilar Neo Mahler på veterinärklinikens golv i Kristianstad emedan jag hoppas men också söker efter en varm och nyvaken blick från vännen min.


Vi agerar i stor omtanke för ett mål utifrån förvärvad kunskap och erfarenhet men när innehållet från två ska blandas till en ny unik helhet vilar slutordet ändå alltid i naturens val och ögonblickets slump. När de två omsorgsfullt utvalda tärningarna är kastade och slutat rulla är det bara att acceptera och göra det bästa av givet resultat. Ibland bjuder chansen oss full utdelning på båda, ibland bara på den ena och risken i slumpens öde finns alltid närvarande. Det kan också bli långt sämre utslag på de båda.

Vi har fått ta del av både vinst och förlust. Vår första förlust blev vi varse vid röntgen av höft- och armbågsleder. Resultatet visar att det blir inte någon framtida avel för Neo Mahlers del. Ledsamt förstås, när mycket hamnat på plussidan men allra mest för risken i de svårigheter som kan följa med stigande ålder hos en hund som har dysplasi i både höftens och armbågens leder.

Jag har bara att konstatera och inse läget. Men också att göra vad jag kan för att förebygga och stödja. Bygga muskler är viktigt, att se till att vikt och hull hålls i schack men också att i träning undvika rivstarter och många upprepningar i för leder ansträngande rörelser. Jag har inte märkt något som tyder på symtom och inte heller har jag sett Neo Mahler undvika speciella rörelser eller moment. Inget som helst motstånd att ta sig fram i svår kuperad terräng och vatten. Aldrig har han visat på stelhet efter vila, tvärsom, en glad sprätt som är snabb i vändningarna och inte bangar för testa och positivt ta sig an nya utmaningar. Å andra sidan är han ännu ung och i god form som hunnit bli väl musklad. Symtom brukar som oftast komma med stigande ålder. Sedan finns det ju faktiskt också de hundar som har lindrig till grav dysplasi men som inte visar på några kliniska besvär. Vi önskar oss förstås att vi hamnar i eller nära det häradet. Att vara införstådd och förberedd ger också bättre förutsättningar att hjälpa och inte minst genom att vara uppmärksam eftersom våra hundar är mästare på att dölja smärta då de i all sin iver gärna prioriterar genom att först visa på både sin välvilja och arbetsglädje.

Nu inriktar vi oss på att förebygga efter bästa förmåga och Neo får nu samma dagliga tillskott som Mac för att stimulera och smörja kroppens brosk och leder till god rörlighet. Vår omväxlande träningsform i skog och mark passar utmärkt också framöver så att vi kan underhålla de muskler som redan är uppbyggda för att bibehålla en god form och kondition. Arbeta för sin ras kan Neo Mahler fortsätta att göra genom att visa på stor trygghet i sin givmilda och generösa karaktär och goda bildningsförmåga men också som representant för att illustrera typ och funktion som ändamålsenligt och vackert samspelar i skön harmoni. Vi har förstås alla våra olika fördelar och nackdelar och använda i rätt sammanhang så kan det komma både hund och människa till godo och kanske också för allas vår bildning och nytta.

Jag skaffade hund för att jag ville ha en lagom stor och följsam vän och barbet för att lära känna en ovanlig hundras och inte med tanken inställd på framtida avelsplaner. Så jag har varken känt brådska eller byggt några egna krav. Snarare det motsatta då jag tagit tiden för mig genom att skynda långsamt för att hinna lära om och förstå en tudelad ras med en högst egendomlig historik. Mot den bakgrunden och i detta sammanhang har jag ett flertal gånger under vinter och vår blivit mäkta förvånad över intresseförfrågningar från uppfödare som omfrågat Neo Mahler som avelshane. En ung omogen hane, inte ens två år gammal, än mindre utvärderad och utan varken beteendeprov, röntgen eller ögonresultat? Skrämmande är om vi inte ens har tid att låta våra hundar växa och mogna för att lära känna och låta utvärdera om hunden som ska gå i avel är ämnad eller inte. Jag har svarat och tackat för intresset men Neo Mahler ska först bli äldre och vuxen innan han utvärderas. En hane kan vara i aktiv avel längre än en tik och behöver därför inte ”skyndas” i sitt avelsinträde. Det gäller för alla hundar oavsett kön att de bör vara mogna och utvärderade så att vi hinner lära känna våra hundar och dess många och olika kvaliteter innan de sätts i avel. Först när Neo är fyra år gammal kommer den utvärderingen att påbörjas.

Nu är det inte längre aktuellt med utvärdering för en eventuell avel så framöver fortsätter vi med samma lugna tillförsikt på vägen vi redan påbörjat med målet att lära känna och förstå varandra. Positiv upptäckarglädje har vi båda tryggt intakt och delar den ömsesidigt inför nya lärdomar. Att ta väl om hand och uppskatta det som livet ger i samspel med naturens omväxlande och kraftfulla närvaro.

Neogaloppmars19_520
Med olika förutsättningar får vi varsin stund på jorden. Det är upp till oss vad vi vill göra med den!
Comments

Sjufaldigt

KÅr2019_L_W
Comments

Ett namn - två raser

Sedan oktober 2017, då den franska rasklubben upplöstes på grund av inre konflikter och fram tills i år, har det i Frankrike inte funnits någon agerande rasklubb för barbet.

Nu ser det dock ut att det börjar röra på sig. För någon vecka sedan meddelades att rasklubben som tidigare huserat tillsammans med andra vattenhundar i grupp 8 ska återuppstå och denna gång under beskydd av den franska pudelklubben som tillhör grupp 9. Ännu har ingen ny ledning för den franska barbetklubben presenterats och de med intresse inväntar nu med spänning hur konstellationen av invalda personer i klubbens styrelse kommer att se ut.

En ras – två namn
Märkliga turer kan jag tycka. Ändå inte särskilt förvånande då barbetens väg inom den franska kennelklubben även tidigare har varit både dunkel och svår att förstå. Det var ju också ur rasen pudel som den allra första franska barbetklubben hämtade sitt mesta material när den förespråkade och arbetade fram sin nya ras och konstruktion – barbet moderne. Hur den franska kennelklubben tänker är mer än besynnerligt. För där resonerar de styrande att de tvåfärgade pudlarna inte kan räknas som pudel utan är av en helt annan ras och som därmed bör ha sin alldeles egna rasstandard. Nog är resonemanget något snurrigt?! En och samma ras som delas upp till två, enbart på grund av pälsens färgställning. Samma färgställningar som dessutom kan ses och styrkas i gamla historiska illustrationer av rasen pudel. Det vill säga innan dess att människorna kring bestämde sig för att nu strikt selektera för enfärgade pudlar. Sedan raskt över till rasen barbet. Två helt skilda raser med olika ursprung och som märkligt nog fick samsas om ett och samma namn under en och samma rasstandard!

Ju mer jag djupdyker i informationen från den organiserade hundvärlden desto fler frågor dyker upp. Här finns gott om allehanda konstigheter som borde redas ut i fakta till medvetenhet hos människorna som bestämmer hur våra hundraser ska bevaras, vårdas och danas. Logik tycks mig ha blivit en bristvara.


Standardparticolor


Våra rashundar har inom Fédération Cynologique Internationale (FCI) sorterats under 10 olika grupper utifrån hundarnas släktskap, arbetssätt och dess ursprungliga användningsområde.
Grupp 7 samlar stående fågelhundar. Hit räknades också barbet innan den flyttades till grupp 8 under 1980-talet.
Grupp 8 samlar stötande hundar, apporterande hundar och vattenhundar
Grupp 9 samlar våra sällskapshundar
Chien particolore à poil frisé är namnet på en rasstandard om fyra sidor som utarbetats för att ge de flerfärgade pudlarna sin egen status och även dem tillhör grupp 9 och lyder under den franska pudelklubben. Rasstandarden är ännu inte fastställd men jag har redan sett en illustrerad variant som också tycks cirkulera bland upprörda ägare till flerfärgade pudlar.
Comments

En unik tillbakablick


bb-simplet_72


Allt handlar om att skapa förståelse genom att uppriktigt berätta. Att dela kunskap för alla är en möjlighet att hjälpa till bättre förståelse med god insikt för medvetna beslut.

Delar med sig av eget arbete gör Leendert Bosman i sin granskande och omfattande studie av barbetens historia. Under arbetsnamnet ”The Simple-series” som består av flera sidor där han i en stor kollektion bilder försökt reda ut såväl missförstånd som att delge historia under ett längre tidsperspektiv. Denna hans senaste sida samlar och skildrar illustrerat hundrasen barbet och dess historiska vandring fram till sin komplexa nutid på ett enda stort blad. Ett unikt material som aldrig tidigare presenterats i samlad form och som åtminstone jag saknat då det sällan talas om eller visas tillbakablickar på rasen och dess dokumenterade ursprung. Jag adderar denna sida till de övriga som står att finna under fliken ”KoiPeace” (aug 2018). Visningsbladet här ovan finns också i en större, mer tydlig och läsvänlig pdf. Ladda ner den, studera och fråga. Du finner den för nedladdning under fliken PDF med namnet ”En samlad sida barbet”.

Jag säger TACK till Leendert för Ditt stora engagemang och intresse. Jag ser nu fram emot Din nästa etapp i en förklarande textversion som berör samma starkt begränsade men mycket komplexa ämnesområde.
Comments

Dumhet är som dumhet gör

Mess

Jag intresserar mig inte för ryktesspridning. Inte heller för privata konflikthärdar emellan två individer som borde stanna och hållas där men som likväl tar steget vidare för att välregisserat utspelas på sociala medier.

Jag undrar till vilket ändamål och för vems vinning? Högljudda och förskräckliga gräl som oftast är fyllda av emotionella känslostormar och vida dramatiserade för att provocerande vädja till intolerans och anhängares sympati och locka till dess stöd. Ibland är dylika diskussioner helt ensidiga och lutar sig partiskt på endast ena sidans uppfattning och vinning genom att helt sonika blockera den andra parten från att ta del av och med samma rätt ges möjlighet att uttrycka sig. Att låta dylika konflikthärdar växa genom att uppmuntra, kommentera eller sprida hetsjakt på enskilda privatpersoner är inget annat än dumhet.

Privata gräl bör givetvis lösas, men inte via en oinsatt tredje part, ej heller inför öppen ridå utan först och främst i rummet mellan de trätande två eller tas vidare till domstol för rättvisans skiljedom. Att som två privatpersoner starta en smutskastningskampanj i offentlighetens ljus är bara dömt att misslyckas och åsamkar målet mer skada än nytta. Det som till synes kan tolkas såsom lätt att värdera till fördel för endera part kan lika snabbt vända. Problematiken bakom det som utspelas inför öppen ridå kan komma att visa sig vara långt mer komplicerad och infekterad än vad vi någonsin ens kunnat ana. Rättvisan sätts ur funktion. Vid publicering har drevet redan startat och växer okontrollerat snabbt.

Glöm aldrig att ett mynt har två sidor och båda bär på ett och samma lika värde. Just därför är det viktigt att sansat lyssna och lika viktigt är att låta båda parter komma till tals. Dra inga förhastade slutsatser med kommentarer som kan elda på och starta än mer av redan alltför många och helt onödiga men kostsamma oförätter.

Vill Du engagera dig publikt för att skapa opinion i egen sak? Håll Dig informerat till hela sanningen i verifierbara fakta och sätt fokus på sakfrågan! Hantera Din egen argumentation och visa tolerans för oliktyckande. Glöm inte impulskontrollen, tänk ett varv till kring hur och varför och inte minst OM Du vill engagera Dig. Helst innan Du agerar. Förmåga att behärska sina känslor är till allas fördel men kräver både förnuft, träning och tid. Tänk på att hålla vägen fri och väl framkomlig för alla.

Till det ensidiga och vinklade persondrev som utspelar sig bland barbetfolk just i denna stund vill jag säga; Lyssna till och ge båda sidor möjligheten att komma till tals och tänk efter före! Nu är det redan försent. Likväl en lärdom att ta med sig tills dess att nästa drev gör sitt skamligt fula intåg. Tron att skapa rättvisa genom att utesluta den är befängd. Att hävda sig utsatt för en privat mob genom att starta en ny, med större spridning, i publik kollektiv regi i omvänd riktning är väl knappast att kalla ett särdeles smart drag för att tackla och komma till rätta med dumhet. Vi behöver faktiskt inte reagera på allt som hamnar i vårt blickfång. Tvärtom kan det göra större nytta att helt enkelt låta bli.
Comments

Dags att reformera?

Fear&Knowledge-100


I dagens organiserade hundvärld tycks mig de flesta vara mest intresserade av sitt eget arbete i egen vinning och mindre av att skapa ett gynnsamt arbetsklimat för alla. Ett arbete som borde bestå i att fokusera på och värna om hunden genom att informera och utbilda dess ägare.


I högljudda röster av antaganden, hörsägen och lögner är det än mer angeläget att de med stort inflytande agerar i motsatt riktning för att stävja dumhet. Genom mina år som medlem i svenska kennelklubben, SKK, har jag förutom min egen också tagit del av åtskilliga och hårresande berättelser. Det uppdagades ganska snart att jag var inte ensam om drabbningen av organisationens mörka och vindlande insida och inte minst i dess motstånd att med förståelse lyssna. I helgen fick jag ta del av ytterligare en. En sorglig läsning som handlar om ett respektlöst kränkande av individen från en organisation som ska värna om hundar genom att samla, informera och stödja dess ägare.

Om hundägarnas riksorganisation åsamkar människor och hundar skada är det självklart att de också med ansvar bör arbeta för att ställa till rätta. Ett hierarkiskt, saktfärdigt trögt och tillslutet system behöver luftas och reformeras. SKK vill se öppenhet i ärlighet från sina medlemmar och då är det väl lika rimligt att medlemmar har rätt att få detsamma av organisationen i retur. Om allt fler medlemmar snubblar och ibland slår sig riktigt illa på grund av all smuts som genom åren sopats och ansamlats till hindrande stela och hårda högar under mattan då räcker det inte längre med storstädning utförd av en. Nu behövs gemensamma krafter på alla plan och där alla behöver bjuda till. Ut med orättvisa, pennalism, trångsynthet och skitprat och in med fakta i transparens, respekt och tolerans.

Om vi vill hantera vår verklighet behöver vi också få veta hur den ser ut. Det innebär att kunna delge sina synpunkter och erfarenheter utan risk för aggression och hot i att sprida rädsla som kväver ordet till tystnad. Gör slut på skrämseltaktik, dövhet och tystnadskultur inom organisationen och börja aktivt lyssna för att konstruktivt kunna kommunicera och förnuftigt agera! Att fortsätta hålla dumhet om ryggen fostrar bara än fler in i ett bedrägligt beteende med problem som växer sig allt större.

Finns det ingen som lyssnar inom organisationen är det nödvändigt, som Jack Brander med sitt civilkurage, att ta diskussionen till offentlighetens ljus för att belysa och lyfta allvarliga brister det blundas inför men som prioriterat kräver både handling och åtgärder.

Jack’s berättelse påminner mig om en annan artikel jag läste i höstas men som handlade om den engelska kennelklubben, The KC, och som också bedriver en skrämma-till-tystnad-kultur även den tycks ha hamnat under en granskande lupp.


Här finner Du Jack’s berättelse om Du bläddrar neråt i nyhetsflödet till den 25 januari 2019.
I denna länk artikeln om The Kennel Club I The Times.
Här en annan, om min egen erfarenhet berättad i artikeln DogPeace.
Comments

In A Barb[i]et World

BBJoker_72


All in here is upside down! We make up rules in how breeders shall breed but we don’t know the facts behind the breed, his heritage and his today’s actual status. Shouldn’t we first get to know the breed and then discuss how to best support and guide around him?

It is quite obvious that most people do not know about the mess created around this breed and which kept on going and growing for many years because responsible in a organized dog world did not bother do their job, to check their sources, to study and learn about the breed in which we discuss. Still to this very day Breed Clubs do not explain nor mediate about his divided history which they are a big part of and probably the main reason to why they choose to totally ignore it. What is left of the old type can’t afford to be disregarded much longer because it will be totally lost in our ignorance to face facts and in crosses of whatever.

A organized dog world seems uninterested to care, study and learn and even less to take responsibility. We have been offered help by experts in how to manage this most complicated situation - but most breeders were not interested to invest in a breed we don’t know much about but which still can produce cute pups for good money.

Stupidity will not help a breed but knowledge and education can! Is it time for a Barbet World to open the door to balance and invite reality?
Comments

Blickar framåt

Neomaj18_520

En del människor tycks med ensamrätt äga ett slags allomfattande elittänk. Vissa individer säger sig veta bäst och därmed basta!

Spelar ingen roll om det är en välrenommerad genetiker eller en helt vanlig hundägare som läst på och som vill diskutera fakta som är vederlagda genom insamlad data. Dessa ”elittänkare” saknar all ödmjukhet för att aktivt lyssna och föra en dialog. De vet redan allt…genom egen placering som höghet säger de sig ha hört massor genom åren. Jo, det kan jag mycket väl förstå, men jag inser också att det är stor skillnad på det vi hör och på det vi med all säkerhet vet. Liksom det är mellan det vi faktiskt har och det vi allra helst önskar oss. Att få dessa elittänkare att argumentera för sin ståndpunkt finns inte ens på kartan. Då vänder de ryggen till och beger sig tyckande tillbaks till egna led i dess trygga vrår. Tystnad råder och dumhet fortgår.

Inte lite så oroväckande i dessa vilsna tider där också landet vårt irrar utan ledning och riktning. Någon skrev att 2018 blev året då världen och dess system började spricka sönder. Jag är på samma spår som skribenten som nedtecknade dessa ord i meningens innehåll och tillägger att det omfattar också den organiserade hundvärlden som började krackelera i sina redan slitna fogar.

Alla vill bestämma men få vill ta ansvar. Samarbete för god utveckling och delad kunskap låter utmärkt på papper men fungerar desto sämre i praktiken. Fakta tycks spela en allt mindre roll och där någons tyckande får dominera och som dessutom ska vägleda oss framåt. Ja, nog är världen i spinn alltid. Jag undrar vad 2019 kommer att bjuda oss att lägga till en redan komplex rashistorik om ett år från nu?

Om vi fortsätter att blunda för halva vår verklighet och väljer att bortse från fakta då blir det också omöjligt att hitta god balans i arbetet framåt. Åren går och skutan har varken roder eller segel och navigatören saknar fortfarande en vägvisande karta. Svårt att säga något alls om var vi slutligen hamnar.

Jag och hundarna mina lunkar vidare i det lilla och möter intresserat och tacksamt det lärande som möter oss på vår vardagliga väg framåt. Mac är trots ålder och värkande leder fortfarande på hugget men behöver bemötas med större hänsyn och respekt av sina yngre och större mer burdusa kollegor. Koi är osäker men framfusig och behöver ständigt påminnas om alla sociala spelregler för sina nära mindre men också andra gelikar. Neo Mahler är trygg i sina bästa unga men vilda yviga år och behöver lära mer av både sans och impulskontroll. Jag blir till limmet som ska hålla oss enat samman och för mig är utmaningen att andas djupt och sakta för att behålla såväl lugn som tålamod i vårt dagliga lärande och samspel. Ett ständigt pågående projekt i att tackla svårigheter av olika grad och slag men som också bjuder oss gemensam glädje och gynnsam utveckling.

God fortsättning på det nya året i alla dess utmaningar och möjligheter!

Listen-100

Comments